Hokkaido – Japans natursköna norra ö (del 1)

Publicerad: Fredag, 26 april 2013, Skribent: My Bergström
En av de platser i Japan jag har spenderat mest tid i, utöver Tokyo där jag var bosatt under en period, är Japans norra ö, Hokkaido. Hokkaido är Japans näst största ö efter huvudön Honshuu, skild från fastlandet av Tsugarusundet, och befolkningsmängden ligger på mellan 5-6 miljoner invånare. Ön står för huvuddelen av den japanska mejeri- och köttproduktionen och jordbruk var länge den största inkomstkällan för invånarna.

Numera är Hokkaidos största inkomstkälla turism, främst inhemsk sådan. Ön är ett populärt resmål för ungdomar som vill åka skidor på vintern i någon av alla öns skidanläggningar, men även på sommaren då motorcykelfantaster lastar sig själva och hojen på en båt och därefter spenderar ledigheten med att cruisa runt ön. Hokkaido är mycket plattare än exempelvis de bergiga områdena kring Tokyo och därför mycket behagligt att resa omkring i på två hjul, samtidigt som det finns många natursköna platser att besöka. Andra väljer att lifta, vilket verkar vara ett relativt säkert resealternativ där jämfört med många andra länder. Hokkaido är även populärt för äventyrssemestrar, med möjlighet att ägna sig åt vandring, bergsklättring, cykling, camping, forsränning och fallskärmshoppning.

Även om Hokkaido geografiskt sett är en av de plattare delarna av Japan innebär det inte att de är befriade från jordbävningar och annan vulkanisk aktivitet. Tvärtom finns det många fantastiska vulkaner på ön som man kan se när man är ute och reser. Vulkanutbrott är någonting man måste räkna med när man planerar hus- och vägbyggen, vilket påverkar framförallt städer nära dessa. I närheten av Biei, som jag ofta besöker när jag är i Hokkaido, är vägen som leder ut ur staden byggd på en jordvall, för att bilarna ska ha en säker evakueringsrutt medan lavan rinner ut över det platta området runt den närmaste vulkanen, Tokachidake. Fascinerande att tänka på, men inte någonting jag tror att jag skulle vilja uppleva i verkligheten.

Fun fact: Eftersom Hokkaidos samhällen utanför storstaden Sapporo inte har så många invånare som inte talar/läser japanska valde man i Biei att skriva "Hinanro" (betyder "evakueringsväg") med västerländska bokstäver på vägskyltarna som visar var evakueringsvägen går. Som tur är bodde det vid mitt senaste besök bara en icke-japan i samhället, så man får väl hoppas att mannen i fråga har informerats om detta av sina vänner. Mina bekanta hade dock väldigt roligt åt det när de pekade ut skylten för mig.

Många av de turistattraktioner som finns i Hokkaido har just med vulkaner att göra. I nationalparken Shikotsu-Toya kan man se en ca 400 meter hög bergknalle som ser ut att ha skjutit rakt upp ur marken, vilket också är fallet. Berget ”föddes” under en serie av jordbävningar där lava välde upp till ytan mitt i ett stort fält. Det tog två år för berget att formas och det ryker om berget än idag. En annan fascinerande sevärdhet som är skapad av seismisk aktivitet är en helt klarblå tjärn i Shirogane, vars onaturligt blåa färg kommer från kemikalier lösta i vatten i en sänka som var tänkt att stoppa lava från att flöda ner över staden Biei, utifall att Tokachidake fick ett utbrott. Träden som växte i sänkan där vattnet samlades är nu fullkomligt förtorkade, men står kvar likt en kuslig spökskog mitt i den klarblåa tjärnen. Platsen kallas för Aoi-Ike och blev känd internationellt när motivet användes av Mac som bakgrundsbild till deras senaste operativsystem.

Naturen i Hokkaido är ofta mycket lik den man finner i stora delar av Sverige. Jag vet själv med mig att jag då och då under mina resor har tittat ut över skogen som jag åker förbi och för ett ögonblick glömt bort att jag befinner mig i Japan. Visserligen är växtligheten inte exakt samma, men då björk är ett av de vanligaste trädslagen och klängrankor är mindre vanligt än i de södra delarna av Japan känns naturen inte lika exotisk i Hokkaido, även om den är mycket vacker.

Vädret i Hokkaido är lite lugnare än i andra delar av Japan, eftersom många av tyfonerna tenderar att dra in över de södra delarna av landet och därför hinner mattas av innan de når fram till Hokkaido. Det betyder däremot inte att ön är helt förskonad från kraftiga stormar. Vid mitt förra besök upplevde jag vad som troligen är det värsta åskvädret jag varit med om någonsin. Blixtarna kom så tätt att man inte hann räkna dem och det hade varit magnifikt vackert om jag inte hade varit så rädd.

Det finns många intressanta geopolitiska aspekter av Hokkaidos läge. Japans ursprungsbefolkning, Ainu, har gett namn till många av platserna (vilket gör det notoriskt svårt att försöka tyda vägskyltar på ön jämfört med i resten av landet) efter att ha fördrivits av Japanerna från Honshuu, huvudön. Ainu tros ha rötter från centrala ostasien och levde i en kultur som skilde sig från japanernas, men vid det här laget har folkslaget nästan helt införlivats med övriga Japan genom giftermål och politiskt spel.

Det pågick under många hundratals år en dispyt mellan Japan och Ryssland om ön Sachalin utanför Sibiriens östkust, norr om Japan. Ön befolkades förr av Ainu, men många lämnade ön efter att Ryssland slutligen tog över ön efter andra världskriget. Även Kurilerna, ett långdraget band av öar som sträcker sig från Hokkaidos östkust, har tillhört både Japan och Ryssland i omgångar. För närvarande tillhör alla öarna Ryssland. Om man reser till Hokkaidos ostligaste punkt kan man hitta protestlistor utlagda för folk att signera, där man kräver att de fyra sydligaste öarna ska återlämnas till Japan. Ett långtgående försök under 50-talet om att kompromissa mellan länderna avbröts när USA hotade att behålla Okinawa ockuperat ifall Japan samarbetade med dåvarande Sovjetunionen. Öarnas nuvarande befolkning har framförallt rötter från Ainu, Ryssland, Japan och Korea.

Djurlivet i Hokkaido har vissa likheter med norra Sverige, men raserna skiljer sig ibland från våra. Det finns gott om brunbjörnar och man bör vara försiktig när man campar, så att man inte lockar in dem till campingplatserna. Rödrävar kan bära på rabies och bör därför hållas på avstånd, förutsatt att man har turen att få syn på dem förstås. Andra djurarter man ofta ser om man är ute och åker är tranor, hjortar och ekorrar.

Kommentarer

Prenumerera på våra nyhetsbrev