Bloody Monday (manga)

Publicerad: Fredag, 4 januari 2013, Skribent: Nahal Ghanbari, Betyg: 2
Av Tadashi Agi och Megumi Kouji

Virusepidemier, spioner och genialiska hackers är huvudingredienserna i den här shonen-mangan, skriven av en av branschens ofta återkommande pennor. Börjar något klent och lyckas inte definiera sig i den uppsjö av liknande serier som finns på marknaden, men misslyckas för den del inte heller leverera det som förväntas av den heller.


Vanlig skolelev på dagtid och hjälte under nattens skyddande mörker, är en inte ovanlig rutin för Fujimaru Takagi. Sedan tidig tonår är han en av Japans bästa hackers, och har gång efter annan använt sin skicklighet för att hjälpa landets regering i säkerhetsfrågor, värvad av sin egen spion till pappa.
Men när en ditills okänd kult startar en virusepidemi i Ryssland, vänds Takagis bekväma tillvaro upp och ner. Ryktet säger att nästa mål är Japan.
När Fujimarus far dessutom anklagas för inblandning och försvinner spårlöst, står det till "Falcon" att hitta fiendens svaga punkt och rädda en hel nation.

Kul att veta:
En succé i hemlandet Japan, med originalserien tryckt i Weekly Shōnen Magazine mellan 2007-2009. Efter att ha samlats i 11 volymer, har Bloody Monday även fått två uppföljare på ytterligare nio samt fyra volymer, och stått till grund för två tv-seriesäsonger på sammanlagt 20 avsnitt. Författaren Tadashi Agi heter egentligen Shin Kibayashi, och har under ett antal pseudonymer skrivit bland annat Kindaichi Case Files, Psycometrer Eiji och GetBackers.

Omdöme:
Sedan debuten 2007 har Bloody Monday etablerat sig som något av en spionsuccé. Alla element finns där: en smart hjälte med passande familjebakgrund och sinne för rätt och fel som driver honom (även om han såklart inte är perfekt). En nära vän som är dennes högra hand. Ett kärleksintresse. Ett stort mysterie att lösa, ond bråd död och en femme fatale som illistigt nästlar sig in i hjältens liv. Vare sig man vill se det som en kliché eller inte, så finns alltså ett grundrecept för genren, populariserat och omtyckt, som Bloody Monday på många plan uppfyller.
Men vad tillför den själv? Skolmiljön med gymnasieelever som detektiver känns inte ny. Fujimaru som individ känns lite självgod och tråkig. Hans heroiska insatser som hacker går man inte in på i detalj och den tekniska terminologin som skulle intressera den mer espionage-nyfikne är inte heller något att hänga i julgran.

Självklart bör det tas i beaktning att ett spiondrama i 11 band måste få utvecklas och breddas, och inte avslöja allt i del ett. Men ändå lyckas första volymen inte få mig att bry mig om fortsättningen. Den är hyfsat bra tecknad, och inte otillräcklig handlingsmässigt för starten på en så (för mig) otippat populär serie. Men det där lilla extra som förväntas för att både utgivare och publik ska nappa kan jag inte hitta, och vad som gör serien uppskattad kan jag inte sätta fingret på. Möjligen gavs Bloody Monday ut under en period där liknande handling var en bristvara i shōnen-marknadens utgivning, och lyckades på så vis vara på rätt plats vid rätt tidpunkt, även om den inte kändes rätt för min del alls.

Kommentarer

Veckans nya tecknade serier

Veckans nya manga

Tecknade serie-toppen

Nyhetsbrev