Av
Miyashi Tomori
Intressant och rolig manga om en vacker tjej oförmögen att ljuga eller smickra, som börjar i en ny skola där hennes iskalla verbala förmåga leder till en vardag av mobbning och rykten. Men hennes burdusa sätt överskuggas ibland av hennes goda vilja och vackra sångröst, och snart har hon hamnat i två vänners blickfång.
Sanningen är att folk vill att man ljuger för dem, och de flesta mår bättre av att inte bli påminda om sina brister. Tyvärr är social charm inte en egenskap den söta Maria Kawai välsignats med, men i ärlighetens namn hade de flesta i hennes nya klass bildat en åsikt innan hon ens öppnat munnen. Bakom hennes hårda sätt finns dock otroligt mycket hopp och en önskan om förändring, och för vännerna Yusuke och Shin blir hennes närvaro början till lika mycket relationsdrama som självupptäckande.
Kul att veta:
Akuma to Love Song, som serien heter på japanska, trycktes i
Biweekly Margaret Magazine av Shueisha mellan 2007 och 2011. I originalspråk samlades den i 13 volymer, och ges ut på engelska av Viz Medias Shojo Beat sedan februari 2012.
Tomori har tidigare skrivit Hatsukare, Brass Love!! Och Tongari Root.
Omdöme:
Jag erkänner att jag inte förväntade mig mycket här, annat än en hyfsad men typisk shojo, om otrevlig tjej som blir reformerad och två vänner som blir förälskade i henne båda två.
Jag hade fel. A Devil and Her Love Song är visserligen inte komplex, men den har en medryckande tendens, som bottnar i ett genuint intresse hos författaren att förmedla mer hos sina karaktärer än vad man först anar, och en rapp och rak humor i en naturlig dialog. Ja, det är fullt av shojoklichéer, men det är inte på något vis tradigt eller platt. Snarare är jag redan från början road och intresserad, och hoppas hela tiden på att Maria ska kunna nå fram till de hon vill umgås med, utan att tappa sin obstinata ärlighet på vägen.
Som en del andra skoldraman möter vi här temat mobbning, inte bara elever sinsemellan, utan också från lärarens håll. Trots att det inte blir lika hårt och tryckande som i exempelvis den klassiska Great Teacher Onizuka, är det ett bra porträtt av hur små, små saker dagligen kan sänka en, och bli till en oerhörd börda. Maria är visserligen en enveten tjej som inte låter sig tryckas ner, men det faktum att hon fortfarande vill passa in, visar ändå hur djupt rotad önskan att accepteras är, även om det är bland ens egna mobbare. Musiken är en av hennes stora bearbetningsmetoder, vilket jag tror att många kan känna igen sig i.
Det är också något uppfriskande mitt i allt detta, att Maria bland annat stötts ut för att hon blivit avstängd från privatskolan och börjat i en kommunal, istället för det oftare förekommande problemet att vara medelklass och börja i en skola med massa rikemansungar.
Efter första volymen är det svårt att säga att man fått en inblick i karaktärerna, många har inte fått tid till annat än presenteras. Men det jag gillar med A Devil and Her Love Song, är att den får de flesta karaktärerna att kännas som vanliga tonåringar. Lite mer överdrivet, lite mer uppskruvat, men osäkerheten är äkta, förhoppningarna likaså. Tillsammans med en underhållande huvudkaraktär och en enkel men snygg estetik, så är det här helt klart en serie som kan utvecklas positivt, och som jag är väldigt nyfiken på.
Rekommenderas för de som gillar serier i stil med
Wallflower,
Imadoki! och
Kasumi, eller Miyoshi Tomoris tidigare verk.
