Produktive Brandon Sanderson kommer med en rolig ungdomsfantasy, som funkar väldigt bra till vuxna läsare också, framförallt om man letar efter något lagom lättsamt till strandläsningen. Precis som i sina tidigare romaner leker Sanderson en hel del med det magiska systemet, utan att för den skull offra berättelsens spänning eller de charmiga figurporträtten.
I The Rithmatist är det unge Joel som helst av allt vill bli en Rithmatist, en slags attackmagiker som kan ge tillfälligt liv åt kritteckningar. Det kanske verkar trivialt, men i Joels värld är det en livsviktig uppgift, för bara Rithmatisterna kan hålla tillbaks de hungriga väsen som strömmar ner från norden. Dessa vilda streckandar, som ingen riktigt förstår sig på, kan till skillnad mot Rithmatisternas kritfigurer anfalla mer än andra teckningar och helt enkelt lösa upp en oskyddad människa, tills bara en hop kluddriga streck finns kvar.
Joel har vuxit upp på Rithmatisternas skola och har ärvt ett brinnande intresse för rithmatikens linjer, teorier och historia -- tyvärr saknar han helt den medfödda gåvan att få liv i figurerna! När en nyanländ professor, krigshjälten Nalizar, får reda på detta kommer han direkt på kant med Joel och förbjuder honom från att besöka hans föreläsningar. Men värre problem hopar sig: någon ger sig på de blivande rithmatisterna och börjar kidnappa, och till och med döda, de allra duktigaste eleverna. Naturligtvis har Joel sina misstankar, men när inte ens hans mentor eller klasskamrat Melody är villiga att lyssna, är hans händer låsta. Handlingen i The Rithmatist utspelas i ett alternativt Nordamerika, där magiska föremål ger ren energi åt belysning och färdmedel, i en tidsperiod som mest speglar vårt 1800-tal. Chalklings, de vilda kritandarna, kommer från "Nebrask" långt uppe i norr och det finns gott om ledtrådar att deras existens är mer komplicerad än människorna kan ana.
Trots att det är ganska komplicerad magi och en helt ny värld som byggs upp i boken, är det aldrig svårt att hänga med. Allting introduceras steg för steg och det finns diagram och charmiga teckningar till varje kapitel, som på ett enkelt sett visar hur magin ser ut.
Jag blev förbluffad över hur rolig boken var, trots det något knäppa upplägget. Det går helt enkelt att lita på Sanderson, som i Warbreaker använde färgmagi och diskuterade gudakungar och stulna liv, och i Mistborn-serien bygger handlingen kring olika metall- och elementarmanipulatörer. Skolmiljön och de unga huvudpersonerna känns igen från senare års fantasyböcker, men stämningen är helt annorlunda än i Harry Potter. Joel står, trots sina ivriga studier och stora drömmar utanför den speciella kretsen av magiker, och en liten men viktig del av boken handlar om hur han börjar hantera denna insikt.
The Rithmatist är första delen i en serie. Den kan läsas som en avslutad historia, men många frågor och mysterier står olösta på sista sidan och jag personligen är riktigt nyfiken på vad som egentligen är på gång...
The Rithmatist rekommenderas framförallt till barn och ungdomar, men även vuxna som gillar mysig mysterie-fantasy med kreativ magi. För de som vill börja läsa på engelska är det också en bra bok, med ett varierat och lättflytande språk, som undviker den grötighet som en hel del fantasy ändå kan ha.
