Daemon

”Daemon” börjar som en deckare. En programmerare har, under sin vanliga morgontur på motorcykeln, kört in i en uppspänd vajer och tappat huvudet. Till brottsplatsen anländer Pete Sebeck från den lokala countypolisen. Vi befinner oss i Kalifornien, i ett stilla Suburbia befolkat av datakonsulter och högre tjänstemän. Sebeck är en lågmäld snut av Dashiell Hammett-snitt. Han förstår sig inte på datorer och anser att brott i allmänhet begås utifrån raka och mänskliga motiv. Några sådana motiv existerar förstås inte i ”Daemon”.

Det står klart att mordoffret har kört in i en sedan länge gillrad fälla. En arbetsorder med oklart ursprung har skickats till en underhållsfirma. En anställd slog på en motor och spände upp vajern utan att inse att han blev medskyldig till mord. Frågan är vem som sände ut arbetsordern. Sebeck hinner inte fundera länge, innan ytterligare en programmerare hittas död, den här gången bränd till döds i en serverhall. Han tycks också ha gått i en fälla, fjärrutlöst över internet. Mordoffren var arbetskamrater. Båda jobbade för spelföretaget CyberStorm Entertainment, grundat av datageniet Matthew Sobol (tänk er en fusion mellan Bill Gates och Richard ”Lord British” Garriott). Sobol är, får vi veta, också död. Han dog av en hjärntumör ett par veckor innan morden begicks.

Så långt kommen kan man tycka att historien är lite lättköpt. Titeln ”Daemon”, en död dataguru och någon som tycks mörda med hjälp av internet – det verkar ganska självklart vad som pågår. Men se, där tar man fel. ”Daemon” är nämligen ingen deckare. Inte ens datornovisen Sebeck behöver många sidor på sig innan han börjar tro på att Sobol har skapat en en internetbaserad process som reagerar på givna stimuli och ligger bakom dödsfallen. Det är bara början på en synnerligen utflippad historia (som blir än galnare i uppföljaren Freedom (TM)).

Sobols ”daemon” visar sig vara större, värre och tuffare än någon kunnat förutsäga. Det handlar inte om ett mordiskt litet expertsystem ute efter hämnd, utan en helt osannolikt kapabel och vida spridd AI med siktet instält på att omstöpa världen i grunden.

Svårt att tro på? You Bet! Men ganska skoj ...

Jag ska inte säga så mycket mer om handlingen. ”Daemon” är en thriller, och överraskningsmomenten har sina poänger. Efter den deckarmässiga inledningen blir det lite thriller (ninjamotorcyklar och fjärrstyrda Hummerbilar), lite MMO-dramaturgi (daemonen värvar hantlangare genom CyberStorms online-spel och skapar ett krypterat ”darknet” åt sina medhjälpare) och en stor portion agentroman.

Det låter kanske som en Tom Clancy-thriller med cyberinslag, men det är inte hela sanningen. Suarez är något så udda som en amerikansk cyberthrillerförfattare med tydliga vänstersympatier. Sobol var inte bara en galen programmerare. Han skapade sin daemon för att rädda världen ur den globala kapitalismens giriga klor. Lyckas han med det? Kanske ... Några ledtrådar får man om man läser uppföljaren ”Freedom (TM)”, där onda jordbruksjättar med GMO-patent som affärsidé ställs mot en MMO-baserad motståndsrörelse med Naomi Kleins ”Chockdoktrinen” i fickan. Helt avslutad verkar inte historien heller efter ”Freedom (TM)”. Vi kan nog vänta oss en uppföljare till.

Det är spretigt och knasigt. Personskildringen är ganska fyrkantig. Men både ”Daemon” och ”Freedom (TM)” är tillräckligt udda och vildsinta för att jag skulle fortsätta att läsa och ha riktigt kul!