För första gången någonsin finns en roman av Octavia E. Butler på svenska.
Butler (1947-2006) räknas som en av genrens giganter, och är den som beredde väg för den våg av mångfald som kom på 00-talet.
Hon sa själv att hon började skriva för att skriva in sig själv, en svart kvinna, i böckerna hon älskade. När hon var ung var det mest vita män som skrev och figurerade i böckerna. Hon började skriva redan som trettonåring efter att ha sett Devil girls from Mars på TV - hon insåg att hon kunde skriva bättre historier själv. Butler skrev med ambition och driv, och lät inte dyslexi stå i vägen för hennes författardrömmar.
Hon brukade själv beskriva sig med orden: “Jag är en [något]-årig författare som kommer ihåg när jag var en tio-årig författare, och som förväntar mig bli en 80-årig författare. Jag är bekvämt asocial - en ensling mitt i Los Angeles - en pessimist om jag inte aktar mig, feminist, före detta baptist, en omöjlig blandning av ambition, lathet, osäkerhet, övertygelse och drivkraft.”
Liknelsen om sådden (Parable of the Sower) fick nytt liv under Trumps presidentkandidatur. Bland annat har det att göra med att den fristående uppföljare, De levandes böcker (Parable of the Talents), har en demagogisk presidentkandidat med sloganen Make America Great Again.
Men, det är inte det enda som gör den obehagligt samtida. Alla hennes verk handlar också om maktförhållanden - hon började skriva om makt för att hon själv hade så lite, har hon sagt.
Den handlar om ett USA stadd i upplösning av otaliga finans- och klimatkriser. Kustlinjen håller på att smulas sönder och sköljas bort av havet, grundvattnet sjunker undan, vattnet är ofantligt dyrt, och bränder härjar vilt i torkan. Liknelsen om sådden är skriven 1993, men känns som om den kan vara skriven som en rapport över dagsläget.
Vi börjar följa Lauren Oya Olamina 2024, när hon bor i ett samhälle skyddat av höga murar. Hon är femton år gammal och inser att livet de lever inte kommer hålla länge till. Hon försöker prata med sina nära och kära, men ingen vill lyssna på hennes domedagsprofetior. Hon börjar förbereda sig på egen hand och packar en nödväska.
Efter en katastrof står Lauren utanför murarna, och behöver klara sig på egen hand. Det enda hon har är sin nödväska, och den religion hon upptäckt - eller skapat, beroende på vem man frågar. Jordfrö är ett trossystem som utgår för att förändring är det enda bestående. Med det med sig, ger hon sig ut i världen. Hon har överlevt, men vad kommer efter överlevnad?
