2312

Publicerad: Tisdag, 1 maj 2012, Skribent: Gunilla Jonsson
Bara rundresan i solsystemet är värd en genomläsning.
Det är svårt att prata om 2312 utan att nämna Alastair Reynolds senaste roman Blue Remembered Earth. Båda utspelar sig efter det att jorden har omstöpts av en skenande global uppvärmning. I båda har snabb teknologisk utveckling gjord det möjligt för mänskligheten att kolonisera hela solsystemet. Båda börjar med att en gammal kvinna som varit en drivande kraft i rymdexpansionen under mer än 100 år hittas död.

Men där tar likheterna slut.

Reynolds roman är en space opera med många blinkningar åt Robert E Heinlein. Den är skojig, lättläst och slutar i en cliffhanger som lovar större äventyr bortom vårt lilla stjärnsystem. Kim Stanley Robinsons 2312 är hård sf där ingenjörskonsten spelar huvudrollen och besöket i ett möjligt framtida solsystem är den stora behållningen.

Robinson gör sig inga illusioner om våra möjligheter att nå andra stjärnor, men det solsystem han målar upp räcker långt. Mars har terraformats och Venus står på tur att göras helt beboeligt. På Merkurius finns den magnifika staden Terminus, som ständigt rör sig undan solens brännande strålar. Högteknologiska samhällen har växt fram på Saturnus och Jupiters månar. Varje planet och måne har sin egen regering och på jorden har antalet stater växt sedan vår tid. Solsystemet är grundligt balkaniserat.

Historien tar sin början i Terminus. En gammal kvinna har dött efter en hjärnblödning. Alex, som kallades ”Merkurius lejon”, var drivande i byggandet av den märkliga staden och expansionen i det inre av solsystemet. Hennes närmaste är chockade över dödsfallet. Människor är inte odödliga, men livsförlängande tekniker har gjort att 200 år inte är något överdrivet hög ålder.

Bland de sörjande finns barnbarnet Swan, en konstnär som började sin karriär med att skapa ”terrarier”, slutna biotoper med fauna hämtad från jorden. Terrarier finns både på skepp och i urgröpta asteroider. Där har brottstycken av jordens ekosystem bevarats, sedan moderplaneten förötts av klimatförändringar och överbefolkning. Men nu skapar Swan bara konst. Liksom de flesta andra ”spacers” (icke jordbor) tillhör hon solsystemets överklass. Underklassen finns på den överbefolkade jorden, som tar emot livsmedelsbistånd från rymden och kämpar mot stigande havsnivåer.

Vi får också möta polisen Jean Genette och den saturnaliske diplomaten och politikern Wahram. Båda förhör sig med Swan om inte Alex har lämnat något efter sig, kanske ett meddelande? Det visar sig att den döda ingick i en sluten krets som oroades av den politiska och ekonomiska utvecklingen i solsystemet, särskilt Jordens problem och frågor kring framväxande maskinintelligenser. Swan tvingas ta tag i Alex oavslutade affärer och dras samtidigt in i en komplicerad relation till Wahram.

Mer ska kanske inte sägas om handlingen, för att inte avslöja för mycket. Delvis är 2312 en kärlekshistoria med Swan och Wahram i centrum, där nya könsrollsmönster spelar en viss roll. Swan föddes som man och blev senare kvinna. Wahram är androgyn. Att fråga en främmande människa om hens kön är, får vi veta, ett stort socialt faux pas bland ”spacers”. Delvis är det en berättelse om svårigheten att åstadkomma förändringar på den underutvecklade jorden, dit Wahram och Swan reser som biståndsarbetare. Maskinintelligensernas utveckling och terraformningen av Venus bildar egna handlingstrådar.

Kim Stanley Robinson har lånat en del av romanstrukturen från John Dos Passos stora Amerikatrilogi, som skildrar social och ekonomisk förändring i USA i början av 1900-talet. (Den rekommenderas förresten varmt. Första boken heter 42:a breddgraden och finns på alla välförsedda bibliotek). Infogade partier med maskinintelligensers tankar, listor över platser och händelser är bitvis hämtade därifrån. 2312 är en mycket kortare roman än Dos Passos trilogi. Jag tycker inte att Robinson riktigt hinner utveckla alla trådar, men det hindrar inte att det är en riktigt bra och tänkvärd sf-roman. Bara rundresan i solsystemet är värd en genomläsning.

En bra intervju där Kim pratar om romanen:
http://www.scifinow.co.uk/interviews/kim-stanley-robinson-talks-2312-and-saving-the-planet/


Kommentarer

Prenumerera på våra nyhetsbrev