The Tower of the Swallow
Äntligen är egentligen allt jag har att skriva. Äntligen är den här! Som jag har längtat och väntat! Nej det är inte Winds of Winter, det är The Tower of the Swallow förstås, fortsättningen i Witcher-serien.
Senast vi träffade på Geralt (om vi inte räknar med novellsamlingen Sword of Destiny som dök upp som ett wild card härom året), hans vänner och ovänner hade allt gått åt pipan. Krig, misär, en mystisk örtsamlande man och en ponny med ett lustigt namn är det som spontant poppar upp i huvudet när jag tänker på Baptism of Fire. Jag hoppas på att det ska ljusna för våra hjältar, men magkänslan säger att jag har ett spännande men dystert äventyr att se fram emot. Alla som är bekanta med Sapkowskis verk och Witcher-världen överhuvudtaget vet att det sällan är några rena solskenshistorier som berättas.
The Tower of the Swallow är den fjärde och näst sista delen i Witcher-serien. Del fem, Lady of the Lake, ska enligt förlaget släppas nästa år. För oss som har svårt att gå för länge utan vår nästa Witcher-fix finns det dock en del annat att låta sig slukas av. De två novellsamlingarna är en bra start om man inte läst dem, The Last Wish och Sword of Destiny ger båda mer djup och bakgrund till både persongalleriet och händelserna i bokserien.
Efter det kan det vara läge att ta sig an spelen. Alla tre spel har rönt stora framgångar, speciellt det senaste som många har hyllat som ett av det bästa rollspelen någonsin. Personligen skulle jag rekommendera att läsa böckerna innan man spelar igenom spelen, då de utspelar sig efter händelserna i böckerna. Men det är definitivt inte ett måste, visst nämns en del händelser i spelen, men inget som skulle förstöra läsupplevelsen. Dessutom räknas inte spelen till kanon enligt författaren, så händelserna där kan man se om en separat ”What if”-berättelse.
Utöver TV-spelen och böckerna finns det två olika serieadaptioner, en polsk baserat på Sapkowskis verk och en från förlaget Dark Horse baserat på spelen.
Kan man polska finns det dessutom både en film och TV-serie med namnet Hexer att roa sig med. Åsikterna verkar däremot rätt eniga om ett ingen av dem är några cinematiska mästerverk.
Nina