The Orphaned Worlds

Publicerad: Torsdag, 1 april 2010, Skribent: Gunilla Jonsson
The Orphaned Worlds är andra delen i en serie som började med Seeds of Earth. För att inte avslöja för mycket skriver jag här framför allt om den första boken. Kort kan sägas att den andra är om möjligt ännu mer storslagen och fylld av vindlande intriger.

Men vi börjar från början:

Jorden och mänskligheten är illa ute. "Svärmen", ett rymdfarande släkte med synnerligen expansionistiska idéer, har invaderat solsystemet. Mars har fallit och jorden står på tur. I ett desperat försök att rädda vad som räddas kan bygger jordborna tre stora kolonisationsskepp som ska undfly angreppet. Skeppen utrustas med hyperrymdsmotorer och skickas ut i en bana som ska undgå Svärmen, samtidigt som det avgörande slaget om jorden inleds.

Därifrån flyttar vi oss raskt 150 år framåt i tiden, till planeten Darien. Den koloniserades av "Hyperion", ett av de tre flyktskepp som lämnade jorden. Efter en katastrofal konflikt med "Hyperions" AI har Dariens invånare utvecklat en extrem motvilja mot konstgjorda intelligenser. Allt som liknar AI-teknologi är förbjudet. På planeten finns också en ursprungsbefolkning, "uvovo", med märkliga band till Dariens biosfär. Det verkar nästan som om planetens skogar och hav ingår i ett slags kollektivt medvetande. Tankarna går osökt till de blå kattjättarna i James Camerons film "Avatar", men de här utomjordingarna är mycket coolare och har fler dolda hemligheter än Pandoras invånare.

Vi presenteras för arkeologen Greg Cameron, som tillsammans med uvovon Chel utforskar gamla tempelruiner i Dariens djupa skogar. Planeten har en lång historia, och ruinerna är tusentals år gamla. Greg får ett oväntat samtal från sin mamma, som har något att berätta. Ett skepp från jorden har anropat Darien! Det visar sig att jorden inte alls har krossats av Svärmen. I elfte timmen dök ytterligare en grupp utomjordingar, från "Sendrukahegemonin", upp och räddade mänskligheten. Nu är jorden och Hegemonin allierade, även om jorden närmast kan liknas vid en lydstat under de mäktiga Sendruka.

Mötet mellan Darien och modervärlden blir förstås varken särskilt glatt eller enkelt. Jordborna visar sig ha anammat Hegemonins förtjusning för AI-lösningar, något Darienborna har svårt att tåla. Dariens mänsliga och uvoviska befolkning dras in i ett interstellärt maktspel med flera mäktiga intressenter. Snart visar det sig att planeten ruvar på hemligheter som gör den intressant både för Hegemonin och mer obskyra fraktioner. Vi befinner oss nämligen i ett universum med mängder av stora och små civilisationer och imperier. Konflikter med rötter i händelser långt före den mänskliga historiens början dyker upp till ytan. Darienbornas motvilja mot konstgjorda intelligenser, och Hegemonins villighet att knyta symbiotiska band mellan biologiska medborgare och AI:ar, visar sig ha betydelse för handlingen. Uvovos märkliga koppling till planetens biosfär spelar också en huvudroll. Spåren pekar ner (upp? in?) i hyperrymden, där en stor del av The Orphaned Worlds utspelar sig.

"... lots of weird aliens, secret ancient technologies and mysterious hyperweapons" skriver Iain Banks i reklamblaffan på framsidan av den första boken. Jag kan bara hålla med. Det här är riktigt bra rymdopera som håller många bollar i luften och bygger upp mot allt mer storslagna avslöjanden. Att en majoritet av Dariens mänskliga inbyggare har skandinaviskt påbrå och bär namn som Theodor Karlsson och Holger Sundström gör ju inget sämre.

Om Michael Cobley vet vi att han föddes i Leicester, men har bott i Skottland sedan han var sju år. Så här karakteriseras han: Although the Scottish cultural heritage informs much of his own outlook (egalitarian, argumentative yet amiable, and able to appreciate rain), he thinks of himself as a citizen of the world.

Författarens hemsida & blog: http://rockitboy.wordpress.com/


Kommentarer

Prenumerera på våra nyhetsbrev