De obesuttna av Ursula K LeGuin

Publicerad: Måndag, 6 april 2020, Skribent: Federativs förlagskommité

De obesuttna är en bok om frihet. Utöver Nebula- och Hugo-priserna fick den även Prometheus-priset, en utmärkelse för SF i frihetlig anda. Det var lite kontroversiellt. Samhället på Anarres, huvudpersonens hemplanet, präglas inte av Robert A. Heinlein m.fl.:s libertarianism utan av anarko-syndikalismen: En frihetlig socialism präglad av lokalt självbestämmande, ömsesidig hjälp och respekt för individen. Anarres samhälle har genomfört denna ideologi.

Le Guin har beskrivit anarkismen som “den mest idealistiska, och för mig den intressantaste, av de politiska teorierna”. Hennes Anarres är inspirerat av tänkare och aktivister som Paul Goodman, Peter Kropotkin och Emma Goldman, men också av Lao Tsus taoism, ett antikt tankesystem. Le Guin har också sagt att hon blev smickrad när folk ville kalla henne anarkist, men hon ansåg själv att hon saknade den aktivistiska ådran. Om en ser hennes tal på National Book Awards 2014 verkar hennes blygsamhet överdriven.

Anarres samhälle grundades 170 år före bokens tid, efter en revolution på systerplaneten Urras. Anarkisterna utvandrade till Anarres, där förutsättningarna för ett mänskligt samhälle är sämre. Här delar alla på slitgörat och fattigdomen. Varje individ är samtidigt fri att utföra det yrke som passar henom bäst, antingen det är som lokförare, skådespelare eller—som Shevek själv—fysiker. Här finns inga härskare och inget tvång, i teorin.

Olika yrken och intressen är sammanslutna i lokala syndikat, en form av fritt företagande utan ägarskap. Syndikaten liknar fackföreningsstyrda företag, ledda i lika mån av hela personalen. Syndikaten uppgår i större federationer som koordinerar utan att bestämma. Arbets- och resursbehov på planetär skala koordineras på samma sätt av en central organisation utan att inkräkta på det lokala självbestämmandet. Så ser det ut i teorin, men under sin uppväxt och sina första år som fysiker konfronteras Shevek gång på gång med en ökande stelhet, centralisering, byråkratisering och intellektuell elitism: Le Guin förnekar inte människans själviska tendenser. Shevek söker sig till Urras, en värld som mer liknar vår egen med olika samhällssystem och konflikter, för att kunna ge sitt bidrag till mänskligheten.

Vi är ett litet förlag som mest ger ut böcker om arbetsplatskamp och organisering. Vi behöver ge ut science fiction. De obesuttnas “tvetydiga utopi” (ambiguous utopia) ger oss en av litteraturens bäst uttänkta och genomförda visioner av ett samhälle organiserat från botten, med minimalt önsketänkande. Boken kan läsas som en varning mot föreställningen att det perfekta samhället kan konstrueras en gång för alla, men ger den oss ett jublande och välbehövligt bifall till tanken att grundliga förändringar bör utforskas. Det är värt att sträva mot jämlikhet, frihet och syskonskap. Strävan, processen, praktiken, är nyckeln till Le Guins utopi. För att låta Odo, med Sheveks röst, få sista ordet:

“Du kan inte köpa revolution. Du kan inte göra revolution. Du kan bara vara revolution. Revolutionen finns i din ande, eller också finns den ingenstans.”

Federativs förlagskommité


Kommentarer

Nyhetsbrev