Record of a Spaceborn Few är tredje delen i Wayfarer-serien, men handlar om nya karaktärer och utspelar sig helt och hållet på den så kallade Exodusflottan, byggd av spillror från jorden. Tanken med flottan var från början var att skapa det ideala, konfliktfria samhället för att undvika sådant som avundsjuka och klasskillnader. Det är ett samhälle byggt på byteshandel och återvinning, där alla är garanterade mat och husrum och bidrar genom att jobba med det som passar dem och för samhällets bästa.
Chambers ägnar mycket av texten åt att beskriva hur flottan, dess regler och samhället fungerar, dels genom faktatexter från en besökande forskare från en annan civilisation, dels genom att berätta om livet på stationen genom huvudkaraktärerna. Det är till stor del det inre livet och funderingarna hos karaktärerna som definierar boken, vilket gör den intim och mycket personlig. Becky Chambers har med andra ord inte tappat förmågan att beskriva stora och omvälvande händelser samhällen på ett personligt och nära sätt utifrån enskilda karaktärers perspektiv.
Record of a Spaceborn Few är ett seriöst försök från Chambers sida att skapa ett samhälle där människor kan leva tätt tillsammans och få det att fungera under generationer. Men, mycket handlar bara om yttre, materialistiska aspekter, vilket i sig absolut är beundransvärt och genomtänkt. Hon tycks dock förbise mycket av de mänskliga aspekterna, vilket känns en smula märkligt med tanke på hur bra hon är på att skapa karaktärer. Det finns ändå, precis som i hennes tidigare böcker, något behagligt och nästan mysigt med hela boken.
Det genomgående temat för boken är valet mellan förändring och bevarande av traditioner, och frågor kring tillhörighet och att hitta sin plats i universum – både på ett personligt och samhälleligt plan. Eftersom Exodusflottan ett par generationer tidigare har stött på annat liv (Gallactic Commons, typ rymd-FN, som nämns i de tidigare böckerna) så har det komplicerat funktionaliteten i det tidigare helt slutna samhället. Mycket av kulturen bestod, och består fortfarande i, att bevara och minnas. De nya tillskotten både i form av teknik och kultur, att saker nu tillskrivs ett monetärt värde, påverkar samhället invånarna ägnat generationer åt att bygga upp, men ingen är ännu helt på det klara med hur eller vilken effekt det kommer att ha på lång sikt.
Boken ger bilden av ett idealistiskt samhälle, men det saknas i viss mån någon typ av problematisering. Det ifrågasättande som finns är snarast hur det ’perfekta’ samhället påverkas av kontakten med andra samhällen. Förutsättningarna finns där och det känns som att författaren har lagt upp för en sådan diskussion, bland annat genom att många av karaktärerna har en inre otillfredsställelse med samhället och hur det påverkar dem, men diskussionen kommer aldrig upp till ytan.
Att det bara är en inre konflikt och att mycket av handlingen utspelar sig i karaktärernas tankevärld är däremot inte odelat negativt, nästan tvärt om. Huvudpersonernas åsiker och funderingar varvas med en utomjordings kommentarer så att läsaren får både en klinisk och en personlig bild av samhället, bjärt kontrasterade.
Det är just de fem huvudkaraktärerna som gör boken väl värd att läsa. Det är svårt, om inte omöjligt, att inte engagera sig i deras rika inre tankeliv. I vanlig ordning beskriver också Chambers ett på många sätt inkluderande och accepterande samhälle. Isabel är en arkivist och har huvudansvaret för att arkivera och bevara minnen och flottans kultur. Att en högt positionerad person är en äldre kvinna som är gift och har familj med en annan kvinna är något inte något om beskrivs som något stort, märkligt eller annorlunda; det bara är så. Hennes motpol är tonåringen Kip som knappat kan vänta på att få lämna flottan, men även nyanlände Sawyer finns med, som kämpat i åratal för att ta sig tillbaka till flottan hans förfäder har lämnat. Det är genom de fem vitt skilda karaktärer med olika mål i livet som boken får bredd och skapar ett levande brett samhälle trots att fokus ligger på de enskilda personernas tankar och uppfattning.
Det är intressant, engagerande, och precis som med Chambers tidigare böcker ganska tryggt och mysigt.
