Persepolis Rising

Publicerad: Måndag, 11 december 2017, Skribent: Glenn

Vi har nu hunnit till del sju i The Expanse, serien som tagit politiska förvecklingar och intriger i solsystemet och bortom porten till 1300 andra världar, till en ny nivå. Det är inte något bra ställe att hoppa på serien, utan jag kan varmt rekommendera att ta det från början med Leviathan Wakes.

I Persepolis Rising har det gått 30 år sedan förra boken Babylon’s Ashes. Både skeppet Rocinante och dess besättning börjar känna sig lite till åren. James Holden funderar till och med på att gå i pension. Så lätt slipper han naturligtvis inte undan. Den före detta marsianska militären Wilson Duarte, som lyckades smita med en god del av de marsianska krigsskeppen, har inte legat på latsidan. De tog sig till en av de nya världarna kallad Laconia, där han utropade sig till ledare och satte sina planer i verket med hjälp av en del intressant forskning.

Nu har planerna mognat tillräckligt för att han skall agera på ett sätt som resten av mänskligheten snabbt blir varse. Naturligtvis befinner sig Holden och besättningen på Rocinante mitt i hetluften.

Herrarna Abraham och Frank, som tillsammans kallar sig James SA Corey, drar snabbt igång en rejäl dos action, och som vanligt ligger hela mänsklighetens framtid i vågskålen. I förra boken var det mycket prat innan det började hända något, så inte här. Det är många scener här som jag tänker, det här kommer att se fräckt ut i TV-serien. Det är bara att hoppas att de håller liv i TV-serien så att den hinner så här långt. Det är ju lite märkligt med The Expanse på TV. När en säsong slutar där tänker jag: ”Ohh, när kommer nästa säsong? Jag vill veta vad som händer.” Och så kommer jag på, jag vet ju vad som händer, jag har ju läst böckerna. Men det är inte samma sak. Det är som om det är en annan historia, fast det inte är det. Det gillar jag.

Förutom vårt vanliga galleri av karaktärer får vi här lära känna några nya personer. Transportarbetatförbundets ordförande Drummer har vi träffat förut, men nu hamnar hon mer i centrum då facket styr på Medina, det före detta rymdskepp som nu är mer som en rymdstation som kontrollerar tillgången till maskhålen som leder till alla kolonivärldarna. När Duarte och hans folk från Laconia får idéer är det hon som står i bräschen. Duarte har utsett en ganska grön kapten för att representera Laconia, och det är ganska intressant att följa hans utveckling genom boken.

Det lär komma ytterligare två böcker innan serien är färdig.

Glenn



Kommentarer

Vill du skriva en kommentar? I så fall måste du logga in.