Peter F Hamilton gillar skärpta snutar. Paula Mayo var, tycker jag och många andra, hans mest minnesvärda figur från Commonwealth-böckerna. I
Great North Road heter snuten Sid Hurst och jobbar vid Newcastlepolisen. Vi befinner oss i en framtid där energin kommer från fusionsreaktorer och bioolja odlad på plantager på fjärran världar som nås genom ett maskhålsnät. Bakom mycket av den ekonomiska boomen står familjen North, en märklig skara klonbröder, alla kopior av samma anfader. Familjen har hunnit till fjärde generationen av kloner och tvingats sluta förmera sig sedan de genetiska skadorna har blivit alltför besvärliga. Nu har en av klonerna hittats mördad i Newcastle, och Sid får fallet på sitt bord.
Det framgår tidigt att det inte är frågan om något dussinmord. Den döde tycks ha skurits upp av långa knivar, som från en väldigt stor Freddy Krueger-handske. Dessutom har identifikationschip och annan elektronik avlägsnats. Newcastlegrenen av familjen North, som har ett par bröder anställda vid polisen, meddelar tidigt att ingen av dem har anmälts saknade. Återstår familjegrenen som har sin bas vid Jupiter, och den gren som sköter biooljeutvinning på den exotiska planeten St. Libra. De säger sig inte heller sakna någon. Mycket märkligt.
Eftersom familjen North kontrollerar en stor del av jordens energitillgångar är mordet storpolitiskt stoff. Kopplingar görs till ett liknande mord som begicks 20 år tidigare på St. Libra. Där dödades en mäktig medlem av familjen North tillsammans med hela sitt hushåll. I en inte helt korrekt rättsprocess dömdes en ung kvinna, Angela Tramelo, för mordet. Hon var anställd som lyxprostituerad hos husets herre och den enda överlevande efter massakern. Hur hon ensam skulle ha lyckats genomföra ett massmord i en extremt välbevakad miljö kan ingen förklara. Själv hävdade Angela att hon såg ett ”monster” på brottsplatsen, men ingen trodde på henne. Hon dömdes till fängelse och där hon har suttit sedan dess.
Så långt kommen i handlingen börjar Hamilton arbeta med att beskriva världen runt Sid, Angela och familjen North. Vi får veta att mänskligheten ligger i krig med en icke-jordisk civilisation som kallas ”zanth”. Human Defence Alliance, den militära styrka som kämpar mot zanth, är genomsyrad av religiös fantatism och ser fienden som djävulens redskap. Newcastlepolisen samarbetar motvilligt med HDA, som gärna vill utnyttja mordet för egna syften. Det vill också civila politiker, och stackars Sid har fullt upp med att hålla sig väl med alla inblandade.
Många tecken pekar mot att den okände Northbrodern faktiskt har dödats av en icke-mänsklig gärningsman. En HDA-styrka skickas till St. Libra för att undersöka saken. Angela Tramela släpps ut ur fängelset och får följa med som sakkunnig. Hon är trots allt den enda som har sett ”monstret”. St. Libra, som kretsar kring Sirius och nås genom en maskhålsportal från Newcastle, ägs av familjen North och täcks av biooljeplantager. Världen är märklig så till vida att den har en väl utvecklad lokal flora, men inga djur alls. Vi blir snart varse att St. Libras flora inte är så naturlig som den verkar, och att Angela inte är den man trott.
Hamilton målar upp en detaljrik och till största delen trovärdig framtidsvärld. Här finns en stor bredd, från lyxreservat på fjärran världar till högteknologi vid Jupiter och en sunkig vardag som är oroande lik vår egen i Newcastle. Som vanligt växlar han ofta perspektiv. Vi får följa Sid och hans kollegor, Angela, HDA-agenten Vance och ett antal andra personer. Dessutom tryfferas berättelsen med tillbakablickar som förklarar Angelas bakgrund. Hon är en lagom hemlighetsfull person vars förflutna avkläds under handlingens gång.
Ibland tycker jag att det blir väl mycket hoppande, och framför allt tillbakablickar. Det drar ner tempot. Jag har å andra sidan alltid tyckt att Hamiltons böcker är sisådär en fjärdedel för tjocka. För den som har trivts med omfånget på hans tidigare romaner är nog Greath North Road perfekt. Dessutom avslutas den i en volym, med en hoppingivande liten sense of wonder-epilog på slutet.
