Stephen King

Stephen King är en löjligt produktiv författare, och har skrivit så mycket böcker vid det här laget att det behövs många hyllmeter för att få plats med allt. Det är oftast bra också, och han har en bredd i sitt författarskap, så det är inte konstigt att han säljer bra år efter år. Stephen ynglar av sig, och hans söner följer i hans spår. Joe Hill är författare sedan länge, och hans Horns blev film förra året med Daniel Radcliffe i huvudrollen som mannen som inser att han börjat få horn. Nu är det Owen Kings, andra sonen, tur att debutera. Han gör det tillsammans med sin far, och resultatet är Sleeping Beauties som släpps idag. Har inte hunnit läsa boken, men känns som idén bakom serien Y: the Last Man, fast omvänd. Spännande oavsett, och ska bli kul att se vad Owen King har att tillföra familjens författarskap.

När vi ändå talar om Stephen King måste vi ju också slå ett slag för It, eller Det som den heter i svensk översättning. Fantastisk bok om en grupp barn som tvingas möta sina rädslor, en vuxenvärld som inte bryr sig och att växa upp. Filmatiseringen som går på bio just nu är enligt många lyckad, och har en fin 80-talskänsla. Bill Skarsgård fungerar utomordentligt som vidrig clown, men hade önskat att de vågat lita mer på hans skådespeleri och lite mindre på datoreffekter. Men resultatet är mysrysigt oavsett, och oväntat underhållande.

Novellen The Mist, från samlingen Skeleton Crew, blev en tv-serie nu under sommaren och finns på Netflix redan nu. De har byggt ut handlingen en del för att kunna fylla alla avsnitten, och gjort det med okej resultat. Lite oklart om en dimma är det mest effektiva monstret jag sett, men desperata människor i grupp omgivna av fasor är en genre som tål att upprepas.