Game of Thrones är tillbaka!

OBS! Denna text innehåller spoilers fram till säsong 8

Natten till måndag svensk tid är det dags. Stunden så många av oss väntat på i nästan ett och ett halvt år är här. Game of Thrones drar igång sin åttonde och sista säsong. Att väntan denna gång kanske känts lite extra jobbig är för att det gått ovanligt lång tid sedan säsong 7. Men, för att dra en gammal klyscha, den som väntar på något gott… Skälet till fördröjningen är att skaparna bakom serien valde att ta sig den tid de behövde för att känna att kunde ge serien det avslut den förtjänar. Sex avsnitt blir det totalt, alltså färre än de tidigare säsongerna. För att kompensera detta kommer fyra av de sex avsnitten vara långfilmslånga och klocka in på upp mot 80 minuter vardera. Utifrån trailers och förhandstittar att döma ser det ut som att det inte sparas på krutet direkt.  Precis som i tidigare säsonger verkar det som vi kommer bli bortskämda med episka slag, storslagna miljöer och drakar. Allt uppbackat av skyhöga produktionsvärden.

Så här inför den stora finalen passar det ju fint att se tillbaka och reflektera över det som skett hittills. Genom åren har serien bjudit oss på otaligt många minnesvärda karaktärer och intriger. Redan i första säsongen lärde vi oss, i och med halshuggningen av seriens dåvarande huvudkaraktär Ned Stark, att ingen går säker. Sedan dess har vi fått bevittna röda och lila bröllop, incidenter med vildeld och olyckliga konfrontationer de vita vålnaderna.  Favoriter och hatobjekt har skoningslöst strukit med. Den som inte får en klump i halsen när den hör frasen "Hold the door" har i min ringa mening ett hjärta av sten, eller kanske is är mer passande i just det här sammanhaget? Alla dessa öväntade och ofta chokerande dödsfallen har varit en av seriens absolut starkaste sidor och bidragit till en spänning få andra serier lyckats med. Utifrån ett rent underhållningsperspektiv har avsnitt som ”Blackwater” och ”Battle of the Bastards” gett oss på slag i samma klass som de i storfilmer som Sagan om Ringen. En känner sig lyckligt lottad att bli kunna njuta av sådant godis från tevesoffan.

För mig personligen har den stora behållningen dock varit karaktärerna. För att nämna några favoriter har det varit en ren fröjd att få älska att avsky Jeoffrey och Tywin Lanniser, följa Daenerys Targarien och Jon Snows väg till makten, och se Arya Stark utvecklats till en skicklig lönnmördare. Vill även passa på att ge en eloge till seriens kompositör, Ramin Djawadi, som gett oss ett av de mest minnesvärda ledmotiv till en tv-serie på evigheter. Även det fantastiska stycket ”Light of the Seven”, som inleder avsnittet The ”Winds of Winter”, är väl värt att kolla upp. På det stora hela har det varit sju fantastiska säsonger. Jag tänker att det ska mycket till för att de inte ska ro hem det hela och avsluta på ett tillfredställande sätt.

Så. Snart vet vi alltså vem som i slutändan kommer besitta järntronen och härska över De sju konungarikena och Västeros. Blir det Jon, Daenerys eller kanske rentav The Night King? Den som lever får se.

Sen vore det ju toppen om Martin fick ändan ur och skrev klart bok 6 någon gång snart. Men det är en historia för ett annat tillfälle.