Fler Ghiblifilmer på svenska

Publicerad: Måndag, 11 maj 2020, Skribent: David

För några veckor sedan kom så äntligen Studio Ghiblis storsäljare återigen ut på dvd och blu-ray i Sverige efter att ha fattats på hyllorna i flera år. Mästerverk som Spirited Away, Min granne Totoro och Prinsessan Mononoke tilltalar en stor och bred publik, och behöver sällan någon närmare förklaring. De säljer sig själva.

Idag är det dags för resten av filmerna att få ett nysläpp, och bland dem är det många filmer som fallit lite mer under radarn, antingen för att det helt enkelt inte är lika bra (men ändå ofta värda en titt) eller att de inte är lika spektakulära, utan snarare småputtrigt trevliga.

Om du lyssnar noga är en fin historia om bokmalen Shizuku som en dag upptäcker att någon lånat samma böcker hon lånat på biblioteket, veckorna innan hon lånade dem. Det här är ett vardagsdrama utan särskilt mycket fantasyinslag till skillnad från många av studions övriga filmer, men väl värd att se ändå, då den är både vacker, spännande och rörande. Scenen när figurerna framför en japansk tolkning av John Denvers ”Take Me Home, Country Roads” är närmast att se som en klassiker i sig självt.

Dessutom leder filmer till Katternas rike, en annan film från Ghibli som nu kommer på svensk dvd och blu-ray för fösta gången! Katternas rike tar avstamp i en historia Shizuku från Om du lyssnar noga skriver på och lever sig in i, och gör en hel film av den. Handlar om blyga flickan Haru som räddar livet en katt, och belönas med att få följa med till katternas rike. Det här är starten på ett hejdlöst äventyr med drag av klassiska matinéfilmatiseringar av De tre musketörerna och liknande, fast med en orolig tjej i huvudrollen och alla biroller burna av katter.

Under 60- och 70-talet ökade Tokyo våldsamt i omfång och åt upp och trängde bort gårdarna, skogarna  och småstäderna runtomkring i sin expansion. I Pom Poko följer vi ett gäng Tanuki, japanska mårdhundar, som känner sig bortknuffade och bestämmer sig att slå tillbaka mot människornas okänsliga övertagande av deras områden. Till sin hjälp har de sin förmåga att förvandla sig till i stort sett vad som helst, och filmen är väldigt intressant för att vi får se så mycket av japansk folktro visualiseras och berättas., men även Tokyos historiska efterkrigsexpandering synliggörs tydligt. Regissören Isao Takahata, som även gjort Eldflugornas grav och Minnen av igår, brukar göra långsamt berättade filmer som tar sin tid, men Pom Poko är nog hans mest actionfyllda film, även om den är i längsta laget. Hans sista film innan han dog 2018 är den väldigt vackra Sagan om Prinsessan Kaguya. En bonde hittar en liten flicka i ett bambuskott och adopterar henne, och medan hon växer upp charmar hon alla, inklusive Kejsaren. Baserad på en älskad folksaga inte helt olik Tummelisa, och animerad så det ser ut att likna ett rörligt japanskt träsnitt.

Lånaren Arrietty är en mysig film, baserad på Mary Nortons älskade barnböcker om  Lånarna. Söt film om decimeterhöga  lånaren Arrietty som lever ett ensamt liv i en brittisk stugkällare och längtar efter att få träffa fler som henne. Den hittar äventyren i det lilla (såklart) och gör det hisnande att klättra runt i ett litet hus när ett köksgolv plötsligt är ett stort och utsatt område, och du inte vill bli upptäckt av katten.

Jag kan höra havet är ett vardagsdrama om storstadstjejen Rikako som flyttat till mindre ort och som kommer lite på kant med den nya klassen. Så vardagligt det kan bli, även visuellt, och det märks att den gjordes för tv-formatet snarare än en biorelease. Därmed inte sagt att den är dålig. Tvärtom. Det är en bra film. Men den har väldigt svårt att hävda sig i konkurrens med övriga Ghibli-filmer.

Goro Miyazaki, Hayao Miyazakis son, har också några filmer som släpps nu, via samma animeringsstudio. Legender från Övärlden, baserad på Ursula le Guins böcker,  var den första. Den blandar och ger från många av böckerna, men trollkarlen Ged och Tehanu har stora roller. Det här är den typen av film som gör sig bättre utan sin förlagas skugga. De som läst och älskar böckerna, jag själv inkluderad, brukar tycka illa om filmen. De som ser filmen utan att ha läst förlagorna brukar däremot tycka det är en vacker och spännande film.

Goros nästa film var Uppe på Vallmokullen om 16-åriga Umi som dras till en pojke, men vars relation sätter press på hela området de bor i. Uppe på Vallmokullen utspelar sig inför OS i Japan på 60-talet, och är, förutom en fin film, även den väldigt intressant om du är nyfiken på japanska efterkrigstiden, när landet både kämpar som hårdast med att resa sig ur askan och hävda sig internationellt som en modern stat, med den japanska hedern i vågskålen.

Alla Ghiblifilmer med svensk text och tal hittar du här.

David


Kommentarer

Nyhetsbrev