Ur Hideo Kojimas bokhylla

Spelet är ett stjärnspäckat post-apokalyptiskt sf-epos, om en framtid där en sammandrabbning mellan de levande och de dödas värld bidragit till att de få kvarlevande isolerat sig i underjordiska bunkrar. Ditt uppdrag i rollen som Sam Porter (spelad av Norman Reedus) är att resa över en öde kontinent och ansluta dessa avskilda konklaver till ett större nätverk och därmed bygga broar mellan människorna igen.
Bakom spelet står en av spelvärldens verkliga giganter – Hideo Kojima, och som vanligt när sagda galna geni är i farten är det ett stort kollage av kulturella referenser. Allt från modern popmusik, klassisk konst, italiensk giallo, manga och litterära storverk dyker upp som små påskägg eller som delar av berättelsen. Därför tänkte vi passa på att tipsa om ett par favoriter, direkt ur Hideo Kojimas egen bokhylla.

Det första Death Stranding-spelet inleds med ett citat av författaren Kobo Abe. Denna surrealist är inte bara en av Kojima-sans favoritförfattare, det är även en av mina. Kobo Abes litteratur står med ena foten i magisk realism och med andra foten i samhällskritik.
I Secret Rendezvous väcks en man och en kvinna mitt i natten av att ambulanspersonal kliver in i lägenheten. Mot parets vilja tar de med sig kvinnan. Men hon är väl inte sjuk? Nu följer en labyrintisk jakt efter mannens försvunna partner. Bland mystiska kassettband och människor som är hästar, döljer sig en metaforisk roman om ett samhälle som tycks gått vilse.

Den lekande människan

Kojima Productions maskot, en man i futuristisk rymddräkt – Ludens är namne med en slags supermänniska från bröderna Strugatskys Noon-universum. Begreppet har sitt ursprung i Homo Ludens, den lekande människan, ett begrepp som beskriver människans framväxt som lekande/kulturella varelser och om kulturens vikt för en intellektuell och fredlig samvaro. Det är inte heller svårt att se likheterna mellan Kojimas Death Stranding och bröderna Strugatskys Roadside Picnic. I romanen följer vi en stalker, en vandrare, som färdas över den förbjudna zonen i jakt på kvarglömda artefakter från en främmande civilisation.

I boken The Creative Gene får Hideo Kojima själva lägga ut orden om några av sina stora kulturella upplevelser (bland överraskningarna bandet Joy Division och tvserien Lilla huset på prärien), men han viger även ett kapitel åt en riktig bokhandelsfavorit; The City & The City av China Miéville. "Few novels have been able to make such an out-there idea feel real", skriver han själv om denna deckargåta. Utspelandes i två städer med samma fysiska placering är The City & The City en fascinerande roman som väcker tankar kring vilka osynliga murar vi själva lever bakom.

Nej, detta är inget yaoi-omslag, utan bara Hideo Kojima och Junji Ito som hänger! Källa: Hideo Kojima på Twitter

Hideo Kojimas beundran för Junji Itos skräckserier är ingen hemlighet. De har tidigare samarbetat under ett nedlagt Silent Hill-spel, tecknaren dyker upp med en cameo i det första Death Stranding-spelet och även i uppföljaren är hans konst refererad. Vare sig man väljer att börja med hans mest kända verk Uzumaki, min favorit Tomie eller någon av novellsamlingarna (jag rekommenderar Shiver), så är Junji Itos författarskap ett måste för den som är det minst intresserad av tecknade serier eller skräck.

Så avslutar vi med en riktig klassiker! Kapten Ahabs jakt på den kaskelott som tagit hans ben är en berättelse om besatthet, och hur långt ner i djupet den kan ta dig. Moby Dick ligger i din bokhög i Death Stranding 2, men Melvilles roman är väl värd att läsa även i denna verklighet.