Gekiga och alternativ-manga

Gekiga var en serierörelse som växte fram under 60- och 70-talet i Japan ur avantgarde-tidningar som Garo och Com. Idén var att göra realistiska serier för vuxna inspirerade av film, litteratur och inte sällan psykoanalys och politik. Det låter väl spännande? Tur! För här kommer några av våra favoriter från gekiga-rörelsen och dess omnejd.

The Pits of Hell (1969-81) – Ebisu Yoshikazu
Företagsfester som slutar i gruppsex, telekinetiska gamblers och önskan om att äntligen ta kål på den störiga kollegan. Detta är ren surrealism direkt ur 70-talets heta-uma("dåligt men bra")-rörelse. Ebisu Yoshikazu är expert på att kombinera luddig samhällskritik med genuin idioti och gränslös galenskap. Dåligt, men jättebra.

Mansect (1975) – Shinichi Koga
När modern går bort blir insekter enslingen Hideos enda tröst. Snart börjar hans egna kropp genomgå en insektslik metamorfos, men när förvandlingen avbryts i förtid kryper ur puppan ett vanställt monster. Shinichi Koga var i hemlandet något av en gigant inom skräckmanga, men mer eller mindre okänd utanför Japan – dags för ändring på det! Mansect är ett måste för fans av Junji Ito och skräckserier i allmänhet. Det är mörkt, obehagligt och djupt groteskt.

Talk to My Back (1981-84) – Yamada Murasaki
Yamada Murasaki var en sann pionjär inom feministiska serier. Denna samling från tidigt 80-tal är en poetisk skildring av moderskap och kvinnans roll inom den japanska medelklassen. Vacker och sorgligt i korta fåordiga berättelser.

Second Hand Love (1983-87) – Yamada Murasaki
Drawn & Quarterlys andra samling med Yamada Murasakis serier. Pseudobiografiskt om kärlek ur en älskarinnas perspektiv. Murasakis svala teckningar och ljuvliga beskrivningar av vardagliga möten är en fröjd att ta del av.

The Book of Human Insects (1970-71) – Osamu Tezuka
Toshiko Tomura tycks vara något av ett universalgeni. Den unga stjärndesignern har tidigare gjort succé som skådespelare på teaterscenerna, och nu debuterar hon som författare till kritikernas förtjusning. Samtidigt hittas en annan ung aspirerande författare död i sin lägenhet...
Detta är början på denna mörka thriller, där Osamu Tezuka för första gången tar sig an det tema som han så många gånger kommer att återvända till – den mänskliga ondskan. Vuxet, poetiskt och väldigt mycket 70-tal.

Her Frankenstein (1986) – Norikazu Kawashima
En vålnad från barndomen får Tetsuo att falla rätt ner i minnets avgrund. Detta är psykologisk skräck med ena foten i Freuds teorier och andra i moderna spökhistorier. I takt med att det förflutna hinner ikapp Tetsuo återgår han långsamt till det Frankensteins monster som han en gång var. En udda och fascinerande skräckpärla.