Coriolis - ett svenskt rymdrollspel

Publicerad: Fredag, 28 mars 2008, Skribent: Gunilla Jonsson
Det är stort. Det är genomarbetat. Det har grymt snygga illustrationer. Och framför allt: det är ett svenskt sf-rollspel! Huzzah!

Coriolis utspelar sig i ett 30-tal stjärnsystem som tillsammans kallas ”den tredje horisonten”. Systemen sammanlänkas av portaler efterlämnade av en sedan länge utdöd civilisation och befolkas av människor som anlände med kolonisationsskepp för flera hundra år sedan. Centrum i den tredje horisonten är stationen Coriolis, där äventyret börjar. Massiva bulkfraktare segar sig mellan systemen, pilgrimer färdas mellan ikonernas heliga platser och frihandlare prövar lyckan i horisontens periferi. Men det politiska läger kompliceras av Emissarierna, företrädare för en främmande intelligens i horisonten.

Teknologiskt befinner sig människorna på Coriolis förstås ett stycke före oss. Energin kommer från kall fusion, som driver rymdskepp och stora installationer. Antigravitation gör supersnabba farkoster möjliga. Portalerna, som sammanlänkar stjärnsystem, är byggda av en förmänsklig civilisation och nutida forskare har inte kunskapen som krävs för att skapa nya portaler. Politiskt är tredje horisonten splittrad i olika fraktioner som konkurrerar om makten. Religionen, som kretsar kring ”ikoner” spelar också stor roll. Kulturen har starka arabiska drag som bland annat genomsyrar arkitektur och språk.

Regelsystemet är enkelt och rakt. Fördelar och nackdelar spelar en avgörande roll när rollpersonen utformas. För att avgöra om du lyckas använda en färdighet slår du 2T10 och lägger till ditt färdighetsvärde. Stridssystemet är också lätt och snabbt.

Jag har inte hunnit provspela än, men vid genomläsning känns det som om Coriolis har lyckats undvika de vanligaste fällorna för sf-spel. Inriktningen på rymdstationen Coriolis ger en bra, stor startmiljö. Den teknologiska utvecklingen har inte nått längre än att ”vanliga” lösningar på problem är möjliga och ”vanliga” strider kan utspela sig. Alltför superavancerade datasystem och disintegratorer i fickformat kräver ju en speciell typ av handlingar. I Star Trek funkar det bra, men då krävs också en viss typ av handlingar som ”tål” en mycket hög teknologisk nivå. Coriolis känns mer som Serenity (det utmärkta spel som baserar sig på Firefly). Den arabiskinspirerade miljön påminner lite om världen i Dune och har en bra, exotisk känsla.


Kommentarer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev