Alver - sångarens ätt

Mundanas alver är, som de flesta som spelat Eon vet, förbannade. Det var dvärgarna som, efter att ha förlorat ett krig för mycket länge sedan, lade det eviga livets förbannelse över alverna. Det gör att alver lever för evigt, och att de uppfattar historien på ett annat sätt än människor. Varje händelse eller känsla drabbar dem som för första gången. De trubbas aldrig av i mötet med livets förtretligheter. Det gör att de med åren tröttas ut och drar sig undan från världen. Förbannelsen gjorde hela alvsläktet tillbakadraget och inåtvänt.

Alver – sångarens ätt är den fetaste bakgrundsboken hittills till Eon. Den tar avstamp i den tidigare boken Alver: förbannelsens folk, men med myckna omskrivningar och tillägg. Framför allt är det bakgrunden som har utökats. Mer än halva boken avhandlar samhälle och kultur, historia, allianser och de sex stammarnas egenheter. Med hjälp av den här boken blir alverna mycket mer av en maktfaktor att använda i byggandet av handlingar i Mundana.

Som tidigare finns ett avsnitt om regler kring att skapa och spela en alv. Här har kan man också skapa en mentor till rollpersonen. Relationen till mentorn är den viktigaste för många alver och det kan vara en användbar person för spelledaren i många sammanhang.

Redan på sidan 30 av 176 är regelfrågorna avklarade. Sedan följer en gedigen beskrivning av de sex stammarna, det alviska psyket, kultur och samhälle, historia och språk. Framför allt gillar jag att författarna har lyft fram olika grupperingar och händelser som kan användas av spelledaren för att skapa äventyr. Vare sig man vill förlägga handlingen till själva Sunariskogen, eller använda de olika intrigerna och grupperna i äventyr utanför alvernas värld är det här förmodligen den mest praktiskt användbara bakgrundsbok jag har läst till Eon.

Gunilla