Klassisk science fiction på svenska

Publicerad: Tisdag, 15 december 2020, Skribent: Gunilla Jonsson

Allt fler svenska förlag har fått upp ögonen för science fiction och börjat ge ut klassiker. Fantastiskt roligt, tycker vi. Ofta har klassikerna haft stor inverkan inte bara på senare science fiction, utan också på filmer, serier, populärkultur och bredare litteratur. De flesta är dessutom riktigt, riktigt bra. Passa på och dyk ner i en klassiker under julhelgen!

LIFTARENS GUIDE TILL GALAXEN (1979) av Douglas Adams
En torsdag vid lunchdags förintas jorden helt utan förvarning för att ge plats åt en interstellär genomfartsled. För Arthur Dent, som redan har sett sitt hus jämnas med marken av kommunens bulldozrar, blir det en hårdare smäll än han riktigt klarar av. Tyvärr (för Arthur) är det bara början.    Alla tiders kanske roligaste sf-roman. Rekommenderas varmt!

STIFTELSETRILOGIN (1951-53)av Isaac Asimov
Asimovs klassiska trilogi: Stiftelsen, Stiftelsen och imperiet och Den segrande stiftelsen i en volym. Det väldiga Vintergatsimperiet vittrar sönder efter tolv tusen år. I detta begynnande kaos uppenbarar sig veten-skapsmannen Hari Seldon, som vigt sitt liv åt att utveckla psykohistoria, en sorts beteendevetenskap som kan förutse och påverka framtiden. Och framtiden är inte ljus. För att förkorta trettio tusen år av krig och barbari skapar Seldon Stiftelsen. Här arbetar de så kallade encyklopedisterna skenbart med att samla människans hela vetande, men i själva verket förbereder de mänsklighetens räddning.

TJÄNARINNANS BERÄTTELSE (1985) av Margaret Atwood
Kusligt aktuell och uppmärksammad med anledning av tv-serien och uppföljaren. Alla vet väl vid det här laget vad det handlar om: i ett framtida USA övertaget av religiösa fanatiker är staten aggressivt fördömande till den sexuella frihet som tidigare rått i landet. I kampen mot sjunkande födelsetal rekryteras kvinnor i fruktsam ålder hänsynslöst som "Tjänarinnor". De indoktrineras i sin roll som statliga föderskor och lever under strikt övervakning. Deras barn får endast avlas av utvalda män ur den nya härskarklassen.

LIKNELSEN OM SÅDDEN (1993) av Octavia Butler
Liknelsen om sådden (Parable of the Sower) fick nytt liv under Trumps presidentkandidatur. Bland annat har det att göra med att den fristående uppföljare, De levandes böcker (Parable of the Talents), har en demagogisk presidentkandidat med sloganen Make America Great Again. Den handlar om ett USA stadd i upplösning av otaliga finans- och klimatkriser. Kustlinjen håller på att smulas sönder och sköljas bort av havet, grundvattnet sjunker undan, vattnet är ofantligt dyrt, och bränder härjar vilt i torkan. Liknelsen om sådden är skriven 1993, men känns som om den kan vara skriven som en rapport över dagsläget.

TIDENS LÄNKAR (1979) av Octavia Butler
Kindred, berättelsen om Dana Franklins tidsresor, har på svenska fått den passande titeln Tidens länkar. Berättaren Dana, en 26-årig svart amerikanska, finner sig en dag förflyttad till en flodbank i ett landskap som inte liknar det Kalifornien där hon nyss befann sig. En liten pojke håller på att drunkna i floden. Dana räddar pojken, som visar sig heta Rufus, och inser av gossens och hans mors klädsel och kommentarer att de tillhör en svunnen tid. Dana har, visar det sig snart, förflyttats tillbaka till den plantage i det tidiga 1800-talets Maryland där hennes äldsta kända anmoder var slav.

NEUROMANCER-TRILOGIN (1984-86) av William Gibson
Romanen Neuromancer förebådade inte bara world wide web utan blev också upphovet till en ny genre: cyberpunk. Redan två år tidigare hade Gibson myntat begreppet cyberspace, och nu blev han i ett slag en av världens mest omtalade och inflytelserika författare. Debutromanen följdes snart av Count Zero och Mona Lisa Overdrive, vilka bildar den epokgörande Neuromancer-trilogin (även känd som Sprawl-trilogin), ett verk som likt få andra har utmanat grundläggande föreställningar om teknologi och mänsklighet.

METRO 2033: DEN SISTA TILLFLYKTEN (2007) av Dmitrij Gluchovskij
Deppig i höstrusket och världskrisen? Pigga upp dig med en rejäl dystopi som ger nya perspektiv på tillvaron! Metro 2033 är rysk postapokalyptisk rysar-SF som inte lämnar något hopp kvar. Någon tryckte på knappen och vedergällningen var omedelbar; det var det sista världskriget, det kan inte bli fler. Världen är förödd men i Moskvas atombombssäkra tunnelbanesystem klamrar sig några tusen människor kvar vid livet, mer eller mindre civiliserat. Stationerna utvecklas till små stadsstater med vitt skilda ideologier och religioner, lika ofta i kamp mot varandra som mot de muterade livsformer ovan jord som också försöker överleva.

DUNE (1965) av Frank Herbert
Mest klassisk av alla klassiska sf-romaner. Rymdresor – check. Melodram – check. Sense of Wonder - check upphöjt till tio. Däremot inga utomjordingar. Men vad gör det, när Herbert bjuder på ädla ökennomader, mystiska kvinnokollektiv med hemliga avelsprogram, degenererade furstar, knarkande rymdnavigatörer och, förstås, sandmaskar som reser sig högre än Turning Torso. Dune är rymdoperornas rymdopera, härligt svulstig och med fler vilda idéer än de flesta klarar att klämma in i ett helt författarskap. Måste läsas!

DE OBESUTTNA (1974) av Ursula K LeGuin
De obesuttna är en bok om frihet. Utöver Nebula- och Hugo-priserna fick den även Prometheus-priset, en utmärkelse för SF i frihetlig anda. Det var lite kontroversiellt. Samhället på Anarres, huvudpersonens hemplanet, präglas inte av Robert A. Heinlein m.fl.:s libertarianism utan av anarko-syndikalismen: En frihetlig socialism präglad av lokalt självbestämmande, ömsesidig hjälp och respekt för individen. Anarres samhälle har genomfört denna ideologi. I boken ingår också novellen Dagen före revolutionen, den gripande berättelsen om Odo, den åldrande revolutionären vars vision skapade Sheveks värld, två hundra år tidigare.

PICKNICK VID VÄGKANTEN (1972) av Arkadij & Boris Strugatskij
Romanen som låg till grund för filmen Stalker och inspirerade generationer av sf-författare att skriva om förbjudna zoner. De utomjordiska varelserna hade kommit till Jorden, gjort något obegripligt och givit sig av igen. Kvar efter deras besök fanns egendomliga och gåtfulla föremål som forskare med blandad framgång försökte undersöka. En livlig svart marknad i stulna föremål förekom, och skrupelfria personer gjorde stora pengar på att sälja egendomliga apparater till hugade spekulanter.

 


Kommentarer

Nyhetsbrev