Cassinis sista färd

I morgon, fredag 15 september, flyger Cassinisonden in Saturnus. Cassini sköts upp 1997 och ägnade sju år åt att i lugn och ro resa mot planeten med de snygga ringarna. Sedan 2004 har den snokat runt och skickat tillbaka bilder och data från Saturnus och dess månar i den förmodligen mest framgångsrika rymdoperationen någonsin.

Ur sf-perspektiv är Saturnus kanske mest intressant för sin måne Titan. När Mars och Venus inte längre framstod som rimliga kandidater för utomjordiskt liv i solsystemet klev Titan fram. Redan 1959 besökte Kurt Vonnegut månen i Sirenerna på Titan. Philip K Dick var honom hack i häl med The Game-players of Titan, där silikonbaserade titaner är sin tids Bet365 och har infekterat de sorgliga resterna av mänskligheten med ett svårartat spelberoende. I John Varleys Titan, som nominerades till både Hugo och Nebula, lever titanerna i ett habitat nära planeten. Stephen Baxters Titan från 2004 utgår från Cassinisondens uppdrag och beskriver hur en envis astronaut får till stånd en bemannad expedition till månen. Bra exempel på militär-sf med Titan som scen är Killing Titan av Greg Bear och Zachary Browns The Icarus Corps.

För rollspelare kommer snart andra utgåvan av Eclipse Phase, bästa sf-spelet i solsystemet, med kroppsbytande anarkister som bjuder bolagsmakten motstånd från sina baser på Titan.

NASA har satt ihop en riktigt snygg sida med allt om Cassini och nedräkning inför fallet mot Saturnus. En bra sammanfattning i text, med fina bilder, av hela projektet finns på Syfys hemsida. En behändig FAQ finns på ESA:s sida.