The Bewitching - en mix av klassisk skräck, gotik och folklor

 ”Back then, when I was a young woman, there were still witches”. Första meningen i en bok är ibland allt som behövs. Du skrattar till, sätter dig lite bekvämare och dyker in i boken. Den sätter en ton och ett tema, och Moreno-Garcia lyckas hålla den nivån nästan hela boken igenom. 

Nu i veckan släpptes The Bewitching av Silvia Moreno-Garcia. Moreno-Garcia har sedan debuten 2015 etablerat sig som en mångsidig och prisbelönt författare med ett särskilt fokus på horror, gotik och latinamerikansk mytologi, där Mexican Gothic blev hennes stora genombrott. 

I The Bewitching får vi följa tre kvinnor i tre olika tidsåldrar: Minerva, Beatrice och Alba.
Minerva är doktorand i litteratur i 1990-talets New England. Hon stannar kvar på campus över sommaren för att fortsätta sin forskning om den bortglömda skräckförfattaren Beatrice Tremblay. Under arbetet hittar hon ett opublicerat manus, en förteckning över Trembleys sista tid tillsammans med hennes försvunna vän Virginia. Trembleys berättelse, som utspelar sig under den stora depressionens 1930-tal, utgör en av romanens tre delar. Den tredje handlar om Alba, Minervas gammelmormor, som levde i Mexiko i början av 1900-talet – en tid då häxor fortfarande ansågs vara verkliga.

Det är tre intressanta kvinnor i olika världar och med olika förutsättningar som tydligt visar hur mycket kvinnorollen ändrats över tid. Moreno-Garcia tenderar att ha en stadig fot i historien och i sina rötter när hon skriver, och även i den här boken är det en del av nöjet.

Det är en mix av dark academia, folkskräck och Gotik, och det är något Moreno-Garcia generellt är väldigt bra på. Det finns ett konstant krypande, underliggande obehag som emellanåt övergår till den typen av skräck som gör att en glömmer att andas, och hon lyckas hålla läsaren i det stadiet imponerande länge. Men på det stora hela är det ingen action-späckad rush utan en långsam, utdragen skräck, vilket som vanligt fungerar bra i genren. ​​​​​​Karaktären Minerva har i del recensioner beskrivits som svag, men introverta personer som mest vill läsa i fred kan nog känna igen sig i henne. Styrkan är, som oftast i Moreno-Garcias böcker, karaktärerna och den där foten i latinamerikansk historia. 

De tre kvinnorna och deras historia är alla intressanta. De fyller alla en funktion, och även om det inte alltid är uppenbart hur, så får författaren ändå ihop det väldigt bra slutändan! Det finns definitivt drag av, samt inspiration från Shirley Jackson, som faktiskt nämns i boken.Trembleys författarskap påminner om Jackson, liksom stämningen, tempot och det underliggande obehaget. För de av oss som växte upp under nittiotalet är det också ett nöje att Moreno-Garcia strösslar med nittiotalsnostalgi och saker som Aeon Flux, Pixies, Nine Inch Nails och så vidare, omnämns som en del av Minervas vardag. Boken är en mix av klassisk skräck, häxor, gotik och folklor - och det funkar. Den är lättläst, välskriven och svår att lägga ifrån sig.
Väldigt typiskt Silvia Moreno-Garcia, med andra ord.