Locke Lamora's rule of thumb was this: a good confidence game took three months to plan, three weeks to rehearse, and three seconds to win or lose the victim's trust forever. This time around, he planned to spend those three seconds getting strangled.
Camorr (tänk Venedigs kanaler och Lankhmars gränder) är en stad till brädden fylld med högfärdiga aristokrater, korrupta affärsmän och hänsynslösa gangsters. I ljuset härskar hertig Nicovante med bestämd hand och i skuggan går ingen ostraffat emot stadens gudfader Capa Barsavi. I hela staden finns det ryktesvis bara en god och osjälvisk man - The Thorn of Camorr, den ende som stjäl från de rika och ger till de fattiga.
Så långt allt väl, men till Camorr har anlänt en annan mystisk figur som kallar sig The Grey King, och han har börjat utmana Capa Barsavi om makten över undre världen. The Grey King verkar kunna komma och gå som han vill, och han lämnar efter sig ett spår av Barsavis dräpta hejdukar. När Barsavi ber om assistans med att avslöja the Grey King måste Locke hjälpa till - ett inte helt okomplicerat projekt då the Grey King har skaffat sig en hållhake på Locke och tvingar Locke att hjälpa honom mot Barsavi. Det är plötsligt inte helt lätt att hålla sig levande som en Gentlemen Bastard...
Här serveras det äventyrsunderhållning i högt tempo och av hög klass! Locke Lamora och hans kumpaner är den sortens brottslingar vi älskar att läsa om - djärva, rejält amoraliska och med en talang för att snubbla sig in i situationer de sedan måste tänka sig ur. Scott Lynch blandar i sin debutbok swashbuckling fantasy med bedrägeriskröna med maffiaberättelse, alla tre välkända teman som Lynch lyckas leverera fräscha och underhållande.
Nöjet kommer heller inte bara från skrönan i sig, utan också från den välskrivna dialogen och miljön. Lynchs dialoger glider förbi lika smidigt som Locke lurar skjortan av sina offer eller känns hårdkokt som om Fritz Leiber hade kollat några hundra timmar på bra gangsterfilmer, och staden Camorr känns som ett levande, fascinerande, väldigt otäckt ställe som du absolut vill uppleva.
The Gentlemen Bastards är inte goda männsikor - även om de är obrottsligt lojala mot sina vänner - men de är fascinerande att följa där de balanserar fram på kanten till en avgrund, ivrigt påhejade av läsaren. Lynch är inte heller rädd för att gå hyfsat hårt fram med sina karaktärer och det är mer än en gång man frågar sig "Hur skall de komma ur det här?" Svaret är ofta "I en helt oväntad riktning." Personligen blev jag överraskad ett antal gånger och det hör kanske inte till det vanliga i äventyrsfantasy.
Kort och gott är Locke Lamora är en av de läckraste historier jag läst på länge, där språk, miljö och historia vävts ihop så skickligt att klockan plötsligt är halv sex på morgonen och det är bara 75 sidor kvar.
'Some day, you’re going to fuck up so magnificently, so ambitiously, so overwhelmingly that the sky will light and the moons will spin and the gods themselves will shit comments with glee. And I just hope I’m still around to see it.’
‘Oh, please.’ said Locke. ‘It’ll never happen.’
Köp, sluka och njut. 2006 års bästa bok!
Lies of Locke Lamora är del ett i en serie, och Scott Lynch har kontrakt på sex böcker till. Men boken är skriven som en helt avslutad och fristående berättelse och det är inga problem att prova på Lynch författarskap och se om du gillar det. Det skall bli väldigt spännande att se vart Lynch tar den här skrönan.
Lite om Scott Lynch: Lynch jobbar deltid som brandman i Wisconsin och bloggar flitigt på http://scott_lynch.livejournal.com/
Han blev upptäckt av förlaget Gollancz när en av deras redaktörer råkade läsa delar av ett kapitel till Lies som Lynch lagt ut på en blogg för att hans vänner skulle läsa det. Redaktören bad Scott Lynch skicka in mer material, och på den vägen var det.
Hans hemsida finns här http://www.scottlynch.us/
