One Piece
Publicerad: Fredag, 14 juni 2013, Skribent: Gabriella Gomez
Rikedom, ära och makt. Gold Roger, kungen av pirater, hade ansamlat allting som världen hade att erbjuda. Och orden han fällde i sitt dödsögonblick lockade ut all världens folk till havs:
"Mina skatter, sa ni? Vill ni ha dem, kan ni få dem. Ut och leta, bara! Jag har lämnat allt som världen kan erbjuda, där ute!”
Det var de stora piraternas tidsålder.
Från havets djup bryter Stråhattspiraterna upp och seglar till den nya världen! Äventyret går vidare... men tyvärr inte på svenska.
Sextiosex böcker med Ruffy, Zoro, Nami och de andra galna piraterna på äventyr i Storleden får vi tacka Bonnier Carlsen och översättarna Simon Lundström och Magnus Johansson för, men härifrån fortsätter äventyret på engelska. Som tur är den amerikanska utgåvan både lättillgänglig och ligger en bok före den svenska - sextiosjunde delen av One Piece står just nu på en nyhetshylla i din närmaste Science fiction-bokhandel.
Hur ska man sammanfatta en av de längsta och populäraste mangaserierna då? Pirater. Äventyr. Vänskap. Drömmar som aldrig tillåts dö.
Från en rolig men ganska simpel början, med gummi-pojken Luffy som vill bli Piratkung trots att han varken kan simma eller har en besättning, har One Piece under sina 16 år (!) växt i räckvidd, omfång, känslodjup - och hyllmeter. Eiichiro Oda tappar aldrig sitt hejdundrande kreative sinne för humor även om insatserna stiger och hela kungadömen står på spel, när Luffy fortsätter att utmana de starkaste piraterna och Världsregeringen.
De senaste böckerna äventyr på Fiskfolkets underhavsö har varit en fröjd att läsa, med vackra sjöjungruprinsessor (som är större än King-Kong), åttarmade bläckfisk-svärdsmän (som verkar ha tagit lektioner av Drunken Master) och så mycket gulligt fiskfolk och slemma pirater att sidorna bågnar.
Trots att serien hållit på så länge, har den i mitt och många andras tycke bara blivit bättre med åren. Till stor del för att det hela tiden finns en röd tråd i berättelsen, och att fokuset på huvudhandlingen blivit mer koncentrerat med åren; de allra tidigaste böckerna kunde vara ganska röriga i vissa portioner.
Luffys kamp att bli Piratkung har blivit en kamp för friheten på havet, och inga händelser ur det förflutna glöms bort - gamla vänner seglar förbi igen, fienders manipulationer påverkar handlingen åratal senare och fler och fler hemligheter avslöjas. I bok 61, “Romance Dawn i den nya världen” samlades besättningen äntligen ihop egen, efter två års intensiv träning på varsitt håll - som tog precis två år av publikationstid i vår värld. Där hälsade också Oda att Luffy geografiskt kommit halvvägs genom sin resa... Om det betyder att vi kan förvänta oss att serien hinner bli 120 böcker lång innan Luffy Stråhatt är den slutgiltiga piratkungen låter vi vara osagt, men jag tror inte det kommer ta så lång tid. Sedan tidshoppet har Oda snabbat upp sitt berättande i rasande fart. Ett bra beslut, tycker jag, för det höga tempot håller spänningen på topp nästan hela tiden och trots det lyckas figurerna vara lika älskvärda och roliga som förr.
Vi är många som har skrattat med Ruffy och gråtit tillsammans med honom, för att behöva lämna prinsessan Vivi på Alabasta, över Nico Robin’s fångenskap och grymma barndom, och över Luffys förtvivlade kamp att hinna i tid till Marinens vadställe - faktiskt är vi så många att One Piece blivit den bäst säljande mangan i Japan! Så populär som serien är har den naturligtvis blivit både anime, inspirerat en nöjespark, datorspel och drösvis med leksaker, kläder, nyckelringar och massa annat. Kolla t.ex. in våra söta små figurer från den senaste långfilmen, One Piece Z, eller den förtjusande vackra modellen av prinsessan Vitstjärna med skalenlig liten Luffy i handen. Och naturligtvis finns animeserien att köpa på DVD-boxar - röstskådespeleriet och musiken i den fortsätter att vara jättefina! Så ta och lyssna på We Are! (sjunget av Stråhattarna själva) och plocka fram dina One Piece-böcker för en genomläsning.
16 års seglande och äventyret har bara börjat!
"Den nedärvda viljan, tidsåldernas vågskvalp, folks drömmar. Det där är saker som inte går att stoppa. Så länge som människan längtar efter frihet, kommer dessa aldrig att låta sig kväsas!"
-- Gol D. Roger, Kungen av Pirater
"Mina skatter, sa ni? Vill ni ha dem, kan ni få dem. Ut och leta, bara! Jag har lämnat allt som världen kan erbjuda, där ute!”
Det var de stora piraternas tidsålder.
Från havets djup bryter Stråhattspiraterna upp och seglar till den nya världen! Äventyret går vidare... men tyvärr inte på svenska.
Sextiosex böcker med Ruffy, Zoro, Nami och de andra galna piraterna på äventyr i Storleden får vi tacka Bonnier Carlsen och översättarna Simon Lundström och Magnus Johansson för, men härifrån fortsätter äventyret på engelska. Som tur är den amerikanska utgåvan både lättillgänglig och ligger en bok före den svenska - sextiosjunde delen av One Piece står just nu på en nyhetshylla i din närmaste Science fiction-bokhandel.
Hur ska man sammanfatta en av de längsta och populäraste mangaserierna då? Pirater. Äventyr. Vänskap. Drömmar som aldrig tillåts dö.
Från en rolig men ganska simpel början, med gummi-pojken Luffy som vill bli Piratkung trots att han varken kan simma eller har en besättning, har One Piece under sina 16 år (!) växt i räckvidd, omfång, känslodjup - och hyllmeter. Eiichiro Oda tappar aldrig sitt hejdundrande kreative sinne för humor även om insatserna stiger och hela kungadömen står på spel, när Luffy fortsätter att utmana de starkaste piraterna och Världsregeringen.
De senaste böckerna äventyr på Fiskfolkets underhavsö har varit en fröjd att läsa, med vackra sjöjungruprinsessor (som är större än King-Kong), åttarmade bläckfisk-svärdsmän (som verkar ha tagit lektioner av Drunken Master) och så mycket gulligt fiskfolk och slemma pirater att sidorna bågnar.
Trots att serien hållit på så länge, har den i mitt och många andras tycke bara blivit bättre med åren. Till stor del för att det hela tiden finns en röd tråd i berättelsen, och att fokuset på huvudhandlingen blivit mer koncentrerat med åren; de allra tidigaste böckerna kunde vara ganska röriga i vissa portioner.
Luffys kamp att bli Piratkung har blivit en kamp för friheten på havet, och inga händelser ur det förflutna glöms bort - gamla vänner seglar förbi igen, fienders manipulationer påverkar handlingen åratal senare och fler och fler hemligheter avslöjas. I bok 61, “Romance Dawn i den nya världen” samlades besättningen äntligen ihop egen, efter två års intensiv träning på varsitt håll - som tog precis två år av publikationstid i vår värld. Där hälsade också Oda att Luffy geografiskt kommit halvvägs genom sin resa... Om det betyder att vi kan förvänta oss att serien hinner bli 120 böcker lång innan Luffy Stråhatt är den slutgiltiga piratkungen låter vi vara osagt, men jag tror inte det kommer ta så lång tid. Sedan tidshoppet har Oda snabbat upp sitt berättande i rasande fart. Ett bra beslut, tycker jag, för det höga tempot håller spänningen på topp nästan hela tiden och trots det lyckas figurerna vara lika älskvärda och roliga som förr.
Vi är många som har skrattat med Ruffy och gråtit tillsammans med honom, för att behöva lämna prinsessan Vivi på Alabasta, över Nico Robin’s fångenskap och grymma barndom, och över Luffys förtvivlade kamp att hinna i tid till Marinens vadställe - faktiskt är vi så många att One Piece blivit den bäst säljande mangan i Japan! Så populär som serien är har den naturligtvis blivit både anime, inspirerat en nöjespark, datorspel och drösvis med leksaker, kläder, nyckelringar och massa annat. Kolla t.ex. in våra söta små figurer från den senaste långfilmen, One Piece Z, eller den förtjusande vackra modellen av prinsessan Vitstjärna med skalenlig liten Luffy i handen. Och naturligtvis finns animeserien att köpa på DVD-boxar - röstskådespeleriet och musiken i den fortsätter att vara jättefina! Så ta och lyssna på We Are! (sjunget av Stråhattarna själva) och plocka fram dina One Piece-böcker för en genomläsning.
16 års seglande och äventyret har bara börjat!
"Den nedärvda viljan, tidsåldernas vågskvalp, folks drömmar. Det där är saker som inte går att stoppa. Så länge som människan längtar efter frihet, kommer dessa aldrig att låta sig kväsas!"
-- Gol D. Roger, Kungen av Pirater