 |
|
 |
Flera av författarporträtten är hämtade ur John-Henri Holmbergs utmärkta "Inre landskap och yttre rymd". Den är tyvärr ur tryck, men kan lånas på bibliotek. Vi försöker i mån av tid att fylla på med nya porträtt.
|
|
|
|
Katharine
Kerr (1944-)
Katharine Kerr bestämde
sig redan som åttaåring för att bli författare när
hon blev stor. Men vad skulle hon skriva om? En bok om kung Arthur och
riddarna kring runda bordet som hon fick i födelsedagspresent på
elvaårsdagen gav inspiration. Därefter läste hon allt
hon kom över om keltiska myter och legender. När hon blev äldre
var det därför inte så konstigt att hon började plugga
walesiska på universitetet, för att sedan fortsätta med
latin, medeltidshistoria och klassisk arkeologi. Allt detta ledde så
småningom fram till den första Deverry-boken.
Så småningom, eftersom Kerr inte debuterade
förrän vid 42 års ålder. Först råkade
hon ut för vad hon kallar "the fatal gift" - en god vän
gav henne ett fantasyrollspel i present. Hon blev så fascinerad
av både spelvärlden och fantasygenren att hon började
skriva artiklar för speltidningar, och var under en period skribent
och medredaktör för Dragon Magazine och skrev dessutom bakgrundsmoduler
och äventyr till de ledande rollspelsskaparna TSR och Chaosium.
Men så satte hon sig ned en helg, enligt författarens
egna ord, för att skriva kort berättelse. Hon hade en idé,
ett uppslag som nog borde räcka till en liten novell. Men så
blev det inte. Orden ville inte ta slut, hon skrev och skrev under ett
helt år och resultatet blev Daggerspell, eller Silverdolken
på svenska. Två refuseringar följde, men förlag
nummer tre tvekade inte utan antog manuskriptet.
Idag är Katharine Kerr en av fantasygenrens allra
största namn och har dessutom skrivit en rad science fiction-romaner.
Hon beskriver sig själv som en skeptiker och därtill feminist
som röstar på demokraterna. Hon bor nära San Francisco,
och mest av allt älskar hon sin man, sina katter, baseboll och sist
men inte minst komparativ lingvistik.
Deverry-serien
Det händer -
som nog en del av oss upplevt - att författare till långa serier
ibland tappar fart och upprepar sig. Handlingen kanske avstannar eller
blir osammanhängande, och det vimlar av personer och händelser
och dunkla profetior som man inte orkar hålla reda på. Men
Katharine Kerrs Deverry-böcker faller inte i den fällan. Serien
är strukturerad på så sätt att författaren
inte är beroende av att följa en rak berättartråd
med början, mitt och slut, utan kan tillåta sig att hoppa fram
och tillbaka i landet Deverrys historia för att sedan sammanfoga
de olika berättelserna. Kittet är den vise örtagubben Nevyn
som lever genom århundrade, omgiven av olika personer som dör
men återföds som andra men ändå samma individer
men med möjlighet att förändra sig själva och sitt
öde.
Det åstadkommer en rolig och bitvis tilltalande
snårig läsning - tids- och berättarperspektivet växlar
och en person som är man och heter en sak i ett kapitel, är
kvinna och heter något annat i nästa som utspelas före
eller efter händelserna i det förra (men det vet bara du och
jag och berättaren).
Många fantaysböcker hämtar förstås inspiration
från keltiska myter och legender. Deverry-böckerna är
definitivt inget undantag, men här tillför inte det keltiska
inslaget bara färg och detaljer, utan utgör själva grunden
för hela det väldiga romanbygget. Kerr har trängt djupt
in i det keltiska arvet, och det återspeglas i namn på varelser
och företeelser och i själva språken som talas i Deverry.
Det keltiska återfinns i skildringen av Elcyion Lacar eller alvfolket
och deras rike ute på grässlätterna på gränsen
till vår verklighet, liksom i hur magin i Deverry-världen fungerar,
i myterna och skapelseberättelserna och de olika andevarelserna och
väsendena.
Deverry-serien är
ännu inte avslutad. Två nya böcker omfattande en enda
lång berättelse beräknas utkomma under 2003 (i skrivandes
stund finns inget datum bestämt, gissningsvis till sommaren-hösten).
Snare
Katharine Kerr har
även en rad science fiction-romaner på sitt samvete (se bibliografin
nedan). Det överraskar därför knappast att den nyutkomna
Snare kan karakteriseras som science fiction på gränsen
till fantasy.
För åttahundra år sedan anlände de muslimska kazrakerna
till den vackra men ogästvänliga planeten Snare. De planerade
att grunda ett samhälle baserat på rättrådighet
och enkelhet. Men det enkla livet komplicerades när en korrupt storkhan
tog makten. Idres Warkannen överger soldatlivet och ger sig av tillsammans
med sin brorson och en självutnämnd trollkarlmot de fjärran
cantonerna i hopp om att hitta khanens yngre bror Jezro för att hjälpa
honom ta över makten och återställa tron på den
ende guden och skapa ett rättvist samhälle.
Ute på grässläterna möter de ett nomadfolk vars ledare
är en kvinna som besitter magiska krafter. Männen lagar mat,
sköter hushållet och slåss med lika gott humör,
medan kvinnorna ansvarar för byteshandeln och djuruppfödningen.
De olika kulturerna möts och kolliderar. Den fjärde profetens
uppenbarelse är nära, och han visar sig vara kvinna
Snare är ett
mycket bra exempel på att fantasyförfattare ibland kan ta steget
över till science fiction utan att tappa fotfästet i den senare
genrens krav på någons sorts vetenskaplig spekulation - antingen
det gäller naturlagar eller religion och samhällsbygge. Elisabeth
Moon, Michael Moorcock, Tad Williams är författare (för
att bara ta några namn ur högen) som obekymrat skriver i båda
genrerna.
I Snare skärskådar Kerr religion och
patriakat/matriarkat på ett för science fiction-författaren
typiskt sätt. Samtidigt är romanens handling typiskt fantasyaktig
med en lång "quest" eller sökande efter kunskap och
en upptäcktsfärd över planeten med möten av olika
folkslag och kulturer. Rekommenderas!
-
Maths Claesson
Läs mer på Katharine
Kerrs hemsida |
BIBLIOGRAFI
DEVERRYSERIEN:
Daggerspell
(1986)
Darkspell (1987)
The Bristling Wood (1989, brittisk titel: Dawnspell)
The Dragon Revenant (1990, brittisk titel: Dragonspell)
A Time of Exile (1991)
A Time of Omens (1992)
Days of Blood and Fire (1993, brittisk titel: A Time of War)
Days of Air and Darkness (1994, brittisk titel: A Time of Justice)
The Red Wyvern (1997)
The Black Raven (1999)
The Fire Dragon (2000)
SF-ROMANER:
Snare (2003)
Polar City Nightmare (2001, Katharine Kerr and Kate Daniel)
Freezeframes (1996)
Palace (1996, Katharine Kerr and Mark Kreighbaum)
Resurrection (1992)
Polar City Blues (1990)
NOVELLER
OCH KORTROMANER:
Its Own Reward (Whatdunnits I, red. Mike Resnick, 1992)
Parsley, Space, Rosemary, and Time (Aladdin: Master of the Lamp,
red. Mike Resnick, 1992)
One Small Detail (Mage's Blood and Old Bones, 1992)
The Skull's Tale (Dinosaur Fantastic, red. Mike Resnick,
1993)
Cui Bono? (Alternate Outlaws, 1994, red. Mike Resnick)
Giant Trouble (Witch Fantastic, 1994, red Mike Resnick)
The Bargain (Sisters in Fantasy I, red. Susan Shwartz, 1995)
The Wellspring (Return to Avalon, red. Jennifer Roberson,
1996)
Resurrection (1992, en kortroman som kom att ingå i Freezeframes.)
Maternal Instincts (Midnight Zoo volume 1, number 6, 1991,
Jon L. Herron)
SOM
REDAKTÖR FÖR NOVELLSAMLINGAR (MED MARTIN H. GREENBERG):
Weird Tales from Shakespeare (1994)
Enchanted Forests (1995)
The Shimmering Door (1996)
|
|
 |
|