Gudar behöver tillbedjare för att växa sig stora och starka. Utan tillbedjare krymper de ihop. De kan sluta som nästan vad som helst. Som mycket små, till exempel.
   Brutha är Den utvalde. Utvald att föra en mycket liten guds talan i en värld som inte längre lyssnar. Men Brutha är en enkel gosse som aldrig önskat annat än att få vara ifred i klostrets trädgårdsland. Nu ställs han inför uppgiften att störta en korrupt kyrka som vill starta ett heligt krig och som hävdar att Skivvärlden är rund och rör sig kring solen, när filosoferna och sjömännen (och vi) vet att den är platt och bärs genom rymden på en jättesköldpaddas rygg.
   Brutha är Den utvalde. Men både han och gudarna lyder under historiens egendomliga lagar, och i slutänden är kanske frågan om det är människorna som behöver gudarna, eller om det faktiskt kan vara tvärtom.