Nostalgin för det glada 80-talet har varit oerhört stark ett bra tag nu, vissa säger att det pågått längre än själva årtiondet. Tack vare serier som Stranger Things är det inte bara de som faktiskt var med då som vurmar för axelvaddarna och hårsprayens guldålder. Idag passar vi därför på att lyfta tre titlar för alla som känner att de behöver tillgodose sitt nostalgibehov! [...] Läs mer
Tips till de som vill översätta manga
Publicerad: Torsdag, 23 april 2009, Skribent: My Bergström
I den andra artikel kan ni läsa om hur just jag jobbar, men alla översättare jobbar på sitt eget sätt. En persons arbetsmetoder passar inte till andra. Det viktiga är att man inte stressar och att man gillar det man sysslar med. Men det finns andra tips som är lite mer allmängiltiga, och här är några exempel på sådant som jag själv har fått upptäcka den hårda vägen. Kanske kan det göra livet lite enklare för er andra, som drömmer om att få jobba som mangaöversättare.
Material och utrustning
För att kunna jobba heltid som översättare behöver man mycket utrustning. Här kommer några exempel:
En bra dator (gärna både Mac och Pc)
Lexikon och uppslagsverk (både i bokform och elektroniskt)
Referenslitteratur (Wikipedia är ett snabbt sätt att slå upp detaljer som namn på träd och växter, mm)
En superbekväm skrivbordsstol (lägg lite extra pengar på en bra sådan!)
Ett ergonomiskt skrivbord (ett höj- och sänkbart skrivbord gör att du kan jobba både sittande och stående)
En kaffebryggare (skämt åsido...)
Massor av fantasi och tålamod
Viktigt att tänka på medan man översätter
För att bli en bra översättare måste man dels behärska språket man översätter från, men det är nästan ännu viktigare att behärska språket man översätter till så väl som möjligt. Det viktiga i den här sortens översättningar är inte att varje detalj och stavelse blir ordagrant översatt, utan att helhetsresultatet motsvarar originalet i stil, betydelse och känsla. Jag försöker översätta mer än bara orden i mina översättningar. Min strävan är att de svenska läsarna ska få en läsupplevelse som ligger så nära den de japanska läsarna får som det bara är möjligt.
Analysera hur karaktärerna pratar
Alla karaktärer i manga har ofta ett personligt sätt att prata på. Många mangatecknare gillar att leka med stereotyper, eller att bryta mot dem. Gå igenom serien noga och fundera på hur karaktären pratar. Vi kan ta Nana som exempel:
Nana K: Ganska normal tjej, som talar ombytligt men alltid kvinnligt. Svär i stort sett aldrig. Nana O: Punkartjej som talar som en kille. Grovt språk.
Yasu: Skinnhuvud som talar mycket mer vuxet och vårdat än man först tror, pga hans kläd- och hårstil.
Shin: Kan inte använda eller förstå svåra ord eller vissa ideomatiska uttryck på japanska. Misato: Talar extremt hövligt och vårdat.
(osv)
Det är alltså en mängd olika talmönster som måste hållas i huvudet. Vissa saker går inte att översätta till svenska. Men mycket går att uttrycka, med lite fantasi. I Misatos fall kändes det naturligt att låta henne ni:a de hon pratar med, samt använda "fröken", när hon tilltalar eller talar om Nana eller Hachi, som är dem hon respekterar mest. Jag försöker även vara noga med att skillnaden mellan Nana O och Nana Ks sätt att uttrycka sig ska märkas, men på ett naturligt sätt.
Översätta eller inte?
Nana K kallas ofta för Hachiko, ibland förkortat Hachi. Smeknamnet har flera djupa betydelser. "Hachiko" är nämligen namnet på en jättekänd, tillgiven hund i Tokyo, som gick till tågstationen för att möta sin husse när han kom hem från jobbet varje dag. Även efter husses död fortsatte Hachiko att gå till stationen och vänta dagligen. Nana K får smeknamnet, eftersom Nana O tycker att hon är som en tillgiven hund. Samtidigt har namnet Hachi en annan betydelse, "åtta". Nana i sin tur betyder "sju", så smeknamnet är alltså även ett slags skämt (Nana och Hachi - sju och åtta). I det här fallet kändes det inte som om det var värt att översätta Hachi till vare sig Karo, Fido eller åtta (framförallt eftersom namnet Nana inte heller översätts), så det fick bli så att namnet stod kvar som det var, med en liten fotnot där det behövs. En annan anledning till beslutet var dels att berättelsen om Hachiko är välkänd (den ska till och med bli Hollywoodfilm), dels att Hachiko/Hachi är så pass starkt etablerat bland dem som gillar serien. Det hade troligtvis känts konstigt för många av läsarna om det hade blivit översatt.
Våga skriva om meningsbyggnaden
Typiska fel som görs i översättning från japanska till svenska eller andra språk brukar vara att man underskattar vikten av att skriva om och modifiera en mening. Ett typiskt nybörjarfel, som jag själv har gjort mig skyldig till, är att man försöker översätta varenda liten nyans i en replik. För att undvika det kan man se till att gå igenom översättningen ordentligt i efterhand, och städa bort allt som låter onaturligt. Enligt översättningsteorin bör originalverket "inte längre existera" när man gör slutversionen av sin översättning. Vid det här laget gäller det bara att det låter bra på språket det översätts till.
Många japanska verk har en för oss ganska främmande ordföljd. Man beskriver saker annorlunda ("den grönkjolsiklädda långhåriga till höger stående flickan") och stoppar in information i meningen som vi tar för givet i svenskan. "Jag höll bollen med mina fem fingrar" bör därför kanske snarare bli: "Jag höll bollen i handen", för att ta ett exempel. Men om personen som håller bollen bara har fyra fingrar är det förstås viktigt att ha med detta: "Jag höll bollen med mina fyra fingrar". Den avvägningen måste man ofta göra som översättare.
Undvik omvänd ordföljd. Japanska börjar ofta med bisatsen, medan huvudsatsen kommer efteråt. Vanligtvis är dessa uppdelade i olika pratbubblor. Var inte rädd för att pytsa över informationen i den pratbubbla som känns mest naturlig på svenska. Annars låter det lätt som om en karaktär är tveksam, eller kanske rent utav som om hon pratar konstigt.
Försök hitta det svenska uttrycket
Precis som i svenskan kryllar japanskan av ideom (uttryck som "storm i ett vattenglas" är exempel på ideom). Hittar du inga lämpliga förklaringar kan det vara bra att återkomma till problemet senare. Försök tänka logiskt. Hur skulle du uttrycka dig i samma situation som i boken/serien? Vad låter mest naturligt? Varje gång en översättning inte stämmer överens med hur vi är vana vid att något ska låta eller uttryckas blir det ett hack i läsrytmen, vilket i sin tur påverkar läsupplevelsen. Därför är det viktigt att språket verkligen låter så naturligt som möjligt, utan att för den sakens skull betyda något annorlunda eller ge annan information än originaltexten.
Hur man översätter skämt som man inte ens fattar själv
Ett mycket vanligare problem än man kanske kan tro är att man som översättare stöter på ordvitsar eller liknande som man inte riktigt förstår vad de anspelar på. Här har jag upptäckt att det kan löna sig att ha lite koll på tecknarens egna intressen, favoritmangaserier, filmer eller humor. Många mangatecknare använder sig utav stående skämt. Säg att det har skämtats om serien Galaxy Express 999 någonstans i serien. Då kan du nästan räkna med att den sortens skämt dyker upp igen, lite längre fram. Så när du stöter på nästa underliga skämt kan du börja med att kolla om det är något som har med Galaxy Express att göra. Det sparar tid och energi, samt många timmar vid Wikipedia.
Hur man undviker arbetsskador
Att jobba som översättare har inte bara med språkkunskaper att göra. De flesta översättare jobbar hemifrån, och lägger upp sina egna arbetspass. Men det finns även annat som man måste tänka på, och det är den personliga hälsan.
I slutet av 2008 drabbades jag av smärtor i underarmarna medan jag skrev. Det blev till slut så illa att det gjorde ont även när jag inte jobbade, och jag fick göra långa pauser i mitt arbete för klara av att slutföra mina inlämningar. Det i sin tur gjorde mig stressad och störde arbetsrytmen. Skadorna visade sig vara ett resultat av att jag hade suttit och jobbat på ett sätt som slet på kroppen. Efter det fick jag ta kontakt med en sjukgymnast, som gav mig ett träningsschema för att stärka rygg- och axelmuskulaturen. Sedan hänvisade hon mig till en arbetsterapeut, som hjälpte mig att jobba på ett mer långsiktigt sätt.
Behandlingen inleddes med att hon gjorde ett besök hos mig för att titta på min arbetsplats. Sedan gick vi igenom hur vi kunde anpassa den och göra den ergonomisk. Vi tittade på olika sätt att sitta och stå medan man jobbar, och hur man lägger upp ett arbetspass för att få så mycket som möjligt gjort, utan att riskera hälsan. Att undvika stress när man jobbar är mycket viktigt, berättade hon. Ju mer man stressar, desto mindre lyssnar man på kroppens varningssignaler. Och efter att man har gjort det en längre period så kan skador och smärta lätt uppstå, som i sin tur bygger upp ännu mer stress.
För mig blev det här en viktig varningssignal, och jag kommer att tänka mer på hälsan när jag jobbar i fortsättningen. När man tycker om sitt jobb så mycket som jag gör, vill man ju inte att en sketen förslitningsskada ska sätta stopp för karriären. För att undvika förslitningsskador är det lika viktigt att ha bra arbetsmöbler som bra datorutrustning. Satsa på höj och sänkbart skrivbord och sitt ordentligt på stolen. Ta kontakt med en sjukgymnast om du börjar få ont i nacke, rygg eller armar. Ju tidigare du tar kontakt med dem, desto fortare kan du bli frisk. Motionera regelbundet och ta promenader eller jogga några gånger i veckan. Se till att ha ledigt på helgerna så att dina armar får vila ordentligt.
Lycka till, mina kära blivande rivaler! ^_^/
Material och utrustning
För att kunna jobba heltid som översättare behöver man mycket utrustning. Här kommer några exempel:
En bra dator (gärna både Mac och Pc)
Lexikon och uppslagsverk (både i bokform och elektroniskt)
Referenslitteratur (Wikipedia är ett snabbt sätt att slå upp detaljer som namn på träd och växter, mm)
En superbekväm skrivbordsstol (lägg lite extra pengar på en bra sådan!)
Ett ergonomiskt skrivbord (ett höj- och sänkbart skrivbord gör att du kan jobba både sittande och stående)
En kaffebryggare (skämt åsido...)
Massor av fantasi och tålamod
Viktigt att tänka på medan man översätter
För att bli en bra översättare måste man dels behärska språket man översätter från, men det är nästan ännu viktigare att behärska språket man översätter till så väl som möjligt. Det viktiga i den här sortens översättningar är inte att varje detalj och stavelse blir ordagrant översatt, utan att helhetsresultatet motsvarar originalet i stil, betydelse och känsla. Jag försöker översätta mer än bara orden i mina översättningar. Min strävan är att de svenska läsarna ska få en läsupplevelse som ligger så nära den de japanska läsarna får som det bara är möjligt.
Analysera hur karaktärerna pratar
Alla karaktärer i manga har ofta ett personligt sätt att prata på. Många mangatecknare gillar att leka med stereotyper, eller att bryta mot dem. Gå igenom serien noga och fundera på hur karaktären pratar. Vi kan ta Nana som exempel:
Nana K: Ganska normal tjej, som talar ombytligt men alltid kvinnligt. Svär i stort sett aldrig. Nana O: Punkartjej som talar som en kille. Grovt språk.
Yasu: Skinnhuvud som talar mycket mer vuxet och vårdat än man först tror, pga hans kläd- och hårstil.
Shin: Kan inte använda eller förstå svåra ord eller vissa ideomatiska uttryck på japanska. Misato: Talar extremt hövligt och vårdat.
(osv)
Det är alltså en mängd olika talmönster som måste hållas i huvudet. Vissa saker går inte att översätta till svenska. Men mycket går att uttrycka, med lite fantasi. I Misatos fall kändes det naturligt att låta henne ni:a de hon pratar med, samt använda "fröken", när hon tilltalar eller talar om Nana eller Hachi, som är dem hon respekterar mest. Jag försöker även vara noga med att skillnaden mellan Nana O och Nana Ks sätt att uttrycka sig ska märkas, men på ett naturligt sätt.
Översätta eller inte?
Nana K kallas ofta för Hachiko, ibland förkortat Hachi. Smeknamnet har flera djupa betydelser. "Hachiko" är nämligen namnet på en jättekänd, tillgiven hund i Tokyo, som gick till tågstationen för att möta sin husse när han kom hem från jobbet varje dag. Även efter husses död fortsatte Hachiko att gå till stationen och vänta dagligen. Nana K får smeknamnet, eftersom Nana O tycker att hon är som en tillgiven hund. Samtidigt har namnet Hachi en annan betydelse, "åtta". Nana i sin tur betyder "sju", så smeknamnet är alltså även ett slags skämt (Nana och Hachi - sju och åtta). I det här fallet kändes det inte som om det var värt att översätta Hachi till vare sig Karo, Fido eller åtta (framförallt eftersom namnet Nana inte heller översätts), så det fick bli så att namnet stod kvar som det var, med en liten fotnot där det behövs. En annan anledning till beslutet var dels att berättelsen om Hachiko är välkänd (den ska till och med bli Hollywoodfilm), dels att Hachiko/Hachi är så pass starkt etablerat bland dem som gillar serien. Det hade troligtvis känts konstigt för många av läsarna om det hade blivit översatt.
Våga skriva om meningsbyggnaden
Typiska fel som görs i översättning från japanska till svenska eller andra språk brukar vara att man underskattar vikten av att skriva om och modifiera en mening. Ett typiskt nybörjarfel, som jag själv har gjort mig skyldig till, är att man försöker översätta varenda liten nyans i en replik. För att undvika det kan man se till att gå igenom översättningen ordentligt i efterhand, och städa bort allt som låter onaturligt. Enligt översättningsteorin bör originalverket "inte längre existera" när man gör slutversionen av sin översättning. Vid det här laget gäller det bara att det låter bra på språket det översätts till.
Många japanska verk har en för oss ganska främmande ordföljd. Man beskriver saker annorlunda ("den grönkjolsiklädda långhåriga till höger stående flickan") och stoppar in information i meningen som vi tar för givet i svenskan. "Jag höll bollen med mina fem fingrar" bör därför kanske snarare bli: "Jag höll bollen i handen", för att ta ett exempel. Men om personen som håller bollen bara har fyra fingrar är det förstås viktigt att ha med detta: "Jag höll bollen med mina fyra fingrar". Den avvägningen måste man ofta göra som översättare.
Undvik omvänd ordföljd. Japanska börjar ofta med bisatsen, medan huvudsatsen kommer efteråt. Vanligtvis är dessa uppdelade i olika pratbubblor. Var inte rädd för att pytsa över informationen i den pratbubbla som känns mest naturlig på svenska. Annars låter det lätt som om en karaktär är tveksam, eller kanske rent utav som om hon pratar konstigt.
Försök hitta det svenska uttrycket
Precis som i svenskan kryllar japanskan av ideom (uttryck som "storm i ett vattenglas" är exempel på ideom). Hittar du inga lämpliga förklaringar kan det vara bra att återkomma till problemet senare. Försök tänka logiskt. Hur skulle du uttrycka dig i samma situation som i boken/serien? Vad låter mest naturligt? Varje gång en översättning inte stämmer överens med hur vi är vana vid att något ska låta eller uttryckas blir det ett hack i läsrytmen, vilket i sin tur påverkar läsupplevelsen. Därför är det viktigt att språket verkligen låter så naturligt som möjligt, utan att för den sakens skull betyda något annorlunda eller ge annan information än originaltexten.
Hur man översätter skämt som man inte ens fattar själv
Ett mycket vanligare problem än man kanske kan tro är att man som översättare stöter på ordvitsar eller liknande som man inte riktigt förstår vad de anspelar på. Här har jag upptäckt att det kan löna sig att ha lite koll på tecknarens egna intressen, favoritmangaserier, filmer eller humor. Många mangatecknare använder sig utav stående skämt. Säg att det har skämtats om serien Galaxy Express 999 någonstans i serien. Då kan du nästan räkna med att den sortens skämt dyker upp igen, lite längre fram. Så när du stöter på nästa underliga skämt kan du börja med att kolla om det är något som har med Galaxy Express att göra. Det sparar tid och energi, samt många timmar vid Wikipedia.
Hur man undviker arbetsskador
Att jobba som översättare har inte bara med språkkunskaper att göra. De flesta översättare jobbar hemifrån, och lägger upp sina egna arbetspass. Men det finns även annat som man måste tänka på, och det är den personliga hälsan.
I slutet av 2008 drabbades jag av smärtor i underarmarna medan jag skrev. Det blev till slut så illa att det gjorde ont även när jag inte jobbade, och jag fick göra långa pauser i mitt arbete för klara av att slutföra mina inlämningar. Det i sin tur gjorde mig stressad och störde arbetsrytmen. Skadorna visade sig vara ett resultat av att jag hade suttit och jobbat på ett sätt som slet på kroppen. Efter det fick jag ta kontakt med en sjukgymnast, som gav mig ett träningsschema för att stärka rygg- och axelmuskulaturen. Sedan hänvisade hon mig till en arbetsterapeut, som hjälpte mig att jobba på ett mer långsiktigt sätt.
Behandlingen inleddes med att hon gjorde ett besök hos mig för att titta på min arbetsplats. Sedan gick vi igenom hur vi kunde anpassa den och göra den ergonomisk. Vi tittade på olika sätt att sitta och stå medan man jobbar, och hur man lägger upp ett arbetspass för att få så mycket som möjligt gjort, utan att riskera hälsan. Att undvika stress när man jobbar är mycket viktigt, berättade hon. Ju mer man stressar, desto mindre lyssnar man på kroppens varningssignaler. Och efter att man har gjort det en längre period så kan skador och smärta lätt uppstå, som i sin tur bygger upp ännu mer stress.
För mig blev det här en viktig varningssignal, och jag kommer att tänka mer på hälsan när jag jobbar i fortsättningen. När man tycker om sitt jobb så mycket som jag gör, vill man ju inte att en sketen förslitningsskada ska sätta stopp för karriären. För att undvika förslitningsskador är det lika viktigt att ha bra arbetsmöbler som bra datorutrustning. Satsa på höj och sänkbart skrivbord och sitt ordentligt på stolen. Ta kontakt med en sjukgymnast om du börjar få ont i nacke, rygg eller armar. Ju tidigare du tar kontakt med dem, desto fortare kan du bli frisk. Motionera regelbundet och ta promenader eller jogga några gånger i veckan. Se till att ha ledigt på helgerna så att dina armar får vila ordentligt.
Lycka till, mina kära blivande rivaler! ^_^/