Samtidigt, i ett parallelluniversum

Samtidigt, i ett parallelluniversum. Börssalen, Gamla stan i Stockholm. Sara är nervös. Rättar till ett inbillat veck på blusen. Hur ska nyheten tas emot? Det är ju trots allt ett oväntat val. Men Bob var ju också oväntad. Beslutet är fattat. Hon drar ett djupt andetag. Skjuter upp dörren. Tar steget ut i den vackra börssalen och möter världspressen. Harklar sig.

"Årets nobelpris i litteratur har tilldelats... den amerikanska författaren Ursula K LeGuin!"

Den församlade världspressen är tyst. Men i tystnaden, i riktning mot Västerlånggatan där det ligger en science fiction-bokhandeln, hörs ett mäktigt vrål – ÄNTLIGEN!

"Javisst, det var på tiden", säger Sara ser sig förvirrat omkring. "Motiveringen lyder: För att allt Le Guin skriver - från trollkarlar och drakar på fjärran Övärldar till androgyna varelser på planeten Vinter - får läsaren att till lika delar gråta och tänka över det outsägligt svåra och underbara i att vara människa."

Sara ler. "Beslutet fattades med stor enighet. " Från Västerlånggatan hörs trumperstötar och en jubelkör som sjunger Äntligen! Äntligen! Äntligen! 

Foto: Jack Liu