Stories of Your Life omfattar hela Ted Chiangs tryckta produktion till dags dato: åtta noveller, skrivna under tolv års tid. Men vilka noveller! Att det regnat priser över dem (två Nebula, en Hugo, ett flertal andra utmärkelser) förvånar åtminstone inte mig, för det var mycket länge sedan jag läste en så stark samling sf-berättelser.
Chiang är en utpräglad idéförfattare, och som så många sådana trivs han förträffligt i det kortare formatet: elegant och kärnfullt drar han de logiska konsekvenserna av sina idéer, och sedan sätter han punkt. Därtill äger han två egenskaper som är ovärderliga hos en sf-författare men som inte alltför ofta uppträder tillsammans: en djup förståelse för hur vetenskap egentligen fungerar och en djup förståelse för hur människor egentligen fungerar. Han konstruerar sina scenarier med ytterlig intellektuell skärpa, men det som intresserar honom mest är alltid vad som händer med personerna han placerar i dem.
Chiang är född 1967 och debuterade 1990 med "The Tower of Babylon", en Borges-liknande historia som prompt vann en Nebula. Den står först i samlingen och skildrar i realistisk detalj byggandet av Babels torn: efter att ha passerat månens, solens och stjärnornas banor har man nått himlavalvet, och nu ankommer det på ett lag erfarna bergsmän att göra hål i det så att man kan nå själva himmelriket med all dess härlighet. Upplösningen är ett skolexempel på det klassiska sf-berättargreppet "conceptual breakthrough" - och Chiang ställer inte bara huvudpersonens utan också läsarens förväntningar på huvudet.
Novellen är typisk för Chiangs sätt att arbeta: han utgår gärna från en kosmologi som avviker från vår egen och behandlar den som om den vore bokstavligt sann och möjlig att utforska och föstå. En liknande strategi använder han i "Seventy-Two Letters", där en vetenskap baserad på vad som tycks vara kabbalistiska principer har lett till en industriell revolution där masstillverkade golem - organiska robotar - animeras av papperslappar på vilka deras hemliga namn står skrivna. Huvudpersonen är "nomenklator" och har till uppgift att konstruera, eller kanske snarare upptäcka, sådana namn. De skall beskriva sitt föremål så perfekt som möjligt på minimalt utrymme: en sinnebild av vetenskapens sökande efter det perfekta språket, något som Chiang ofta återkommer till. Språkets möjligheter och begränsningar vad det gäller att uppfatta och tolka världen är en central fråga i hans författarskap.
I nyligen Hugobelönade "Hell Is the Absence of God" är språket religionens. Här är den stränge gammaltestamentlige guden lika aktiv i dag som på Mose tid, och ungefär lika outgrundlig. Han ger sig främst till känna genom änglar, som då och då besöker jorden och visar sig för människorna, utför några mirakel och försvinner. Tyvärr tenderar de att braka ned i vår värld ungefär som ett störtande flygplan och döda eller lemlästa fler än de räddar, men sådana är nu en gång Guds vägar. Den hårt prövade huvudpersonen har mist sin hustru vid ett av dessa besök, och eftersom hon nu är i himlen gäller det för honom att lära sig älska Gud för att försäkra sig om att få förena sig med henne efter döden. Det är inte det lättaste. Men Chiang är inte ute efter att göra narr av religiösa; novellen handlar snarare om att lära sig acceptera det oundvikliga.
Detsamma gäller för samlingens höjdpunkt, "Story of Your Life", som helt enkelt är en av de mest perfekta sf-noveller jag någonsin läst. Vid den första kontakten med utomjordingar får en kvinnlig lingvist i uppdrag att tolka deras radikalt annorlunda språk. Hon finner att språket är en funktion av en varseblivning som är obunden av tiden: utomjordingarna uppfattar samtidigt det förflutna, nuet och framtiden, och i och med att huvudpersonen lär sig deras språk lär hon sig också att se världen på detta sätt. Likt Billy Pilgrim i Vonneguts Slakthus 5 kan hon färdas fritt längs hela sitt livs bana, och likt Billy Pilgrim innehåller hennes liv en stor tragedi. Men tonen är drastiskt annorlunda än i Vonneguts nattsvarta komedi: Chiangs berättelse går snarast ut på att oavvänt se livet i ansiktet och bejaka det med all dess smärta och tragik. Det är djupt gripande, och det blir inte sämre av att novellen är ett formellt virtuosnummer där berättartekniken på ett raffinerat vis speglar idéinnehållet.
Det var hälften av novellerna, de övriga lämnar jag åt er att upptäcka. Det är de värda. Envar som uppskattar science fiction som idélitteratur bör unna sig glädjen att läsa Ted Chiang.
