Tills dagen kommer då genrelitteraturen på allvar släpps in i finrummen kommer här en lista med författare som vi tycker förtjänar Nobelpriset i litteratur. Inte bara för deras höga litterära kvalitet, utan framför allt för deras banbrytande sätt att tänja på litteraturens gränser. Och kom ihåg var ni läste namnen först! För vem vet, kanske väntar ett Nobelpris i framtiden.

Art Spiegelman

Han är född i Sverige men uppväxt i New York. Serieskaparen, formgivaren och journalisten som är en av få som har tilldelats ett Pulitzerpris för en grafisk roman. Maus är ett banbrytande mästerverk med antropomorfistiska djur, där judarna är möss, tyskarna katter och polackerna grisar.

Stephen Graham Jones

Författaren som med en drömsk stil, komplexa berättarröster och postmoderna influenser skriver skräck som utmanar läsaren och genren. Han har fått ett prisregn över sig för framförallt sin senaste roman The Buffalo Hunter Hunter. Vore det inte för genrestigmat inom nobelakademien hade han kanske i ett parallellt universum även fått ett nobelpris?

Ursula K. Le Guin (postumt)

Trots svenska Akademiens historiska skepsis mot science fiction så var faktiskt Le Guins namn på tapeten före hennes bortgång. Hon skrev helt enkelt för bra för att inte övervägas som pristagare! När hon gick bort uttryckte flera framstående författare och litteraturkritiker stor ilska och sorg över att Akademien inte hann ge henne priset i tid.

N.K. Jemisin

Tre gånger i rad vann hon Hugo-priset för bästa roman, något ingen annan författare har lyckats med. I The Broken Earth-trilogin blandar Jemisin storskalig fantasy med frågor om ras, förtryck, klimatkatastrofer och makt. Men det mest imponerande är kanske hur hon experimenterar med berättarperspektiv och själva formen, bland annat genom att låta läsaren tilltalas i andra person.

Samuel R. Delany

En av science fiction-litteraturens verkliga stilister som borde vara betydligt mer självklar i den breda litteraturhistorien. I romaner som Dhalgren och Babel 17 experimenterar Delany med språk, identitet, sexualitet och berättarstruktur på ett sätt som gör honom till en litterär avantgardist snarare än bara en science fiction-författare. Dessutom har hans inflytande på queer litteratur och på senare generationers författare varit enormt.

China Miéville

Utsökt språk både i fiction och non fiction, bygger unika världar och skriver intellektuellt stimulerande. Fantasy brukar förknippas med medeltida världar, alver och drakar. Miéville tog i stället genren till en smutsig, politisk och surrealistisk storstad i Perdido Street Station, som blev startskottet för vad som senare kom att kallas för "New Weird". Hans böcker blandar fantasy, science fiction, skräck, politisk teori och litterär experimentlusta.

Jeff VanderMeer

Med Southern Reach-serien, där Annihilation är den mest kända delen, gjorde VanderMeer ekologisk katastrof, kroppsskräck och existentiell oro till något poetiskt. Hans berättelser vägrar ge läsaren de svar som traditionell science fiction brukar erbjuda. I stället får vi opålitliga berättare, obegripliga landskap och natur som inte låter sig reduceras till något människan kan kontrollera.

Emily Habeck

I sin debutroman Shark Heart låter Emily Habeck sin huvudperson förvandlas till en vithaj. En absurd premiss som hon använder för att utforska sorg, äktenskap, moderskap och förlust. Det är just kombinationen av det fantastiska och det vardagliga som är hennes styrka. Habeck skriver lyriskt och experimentellt och låter romanformen växla mellan prosa, korta scener och dramatiska partier.

Robin Hobb

Med sina storslagna fantasy har Robin Hobb förnyat genren genom att sätta karaktärernas inre liv i centrum. I The Realm of the Elderlings är det inte hjältemod och episka slag som står främst, utan relationer, trauma och priset för att leva med sina val. Hobb skriver med en psykologisk skärpa som gör att hennes fantasyvärldar känns lika mänskliga som de är fantastiska, och hon visar att genren kan rymma litterär komplexitet på högsta nivå.

Ted Chiang

Han har skrivit förhållandevis lite, men i Nobelpris-sammanhang är väl det positivt! Nästan varje novell har blivit en litterär händelse. En samtida novellist som elegant förenar hård vetenskap med existentiell litteratur. I Exhalation låter Chiang en mekanisk värld långsamt upptäcka sin egen undergång, medan Stories of Your Life and Others använder mötet med en främmande intelligens för att vrida hela vår föreställning om tid och språk.

Tidigare Nobelpristagare

Det må se mörkt ut på Nobelprishimlen för de författare som skriver med fantasy- och sci-fi-inslag. Men kanske är det på väg att förändras. Genrelitteraturen har under de senaste decennierna blivit en av de platser där litteraturen experimenterar som mest med språk, perspektiv och form. Vi ska inte heller glömma att akademien faktiskt har delat ut priset till författare som skriver med fantastiska och övernaturliga inslag tidigare:

Kazuo Ishiguro (2017)

När han fick priset beskrevs han som en traditionell litterär författare, men två av hans mest hyllade romaner är faktiskt ren genrelitteratur. Never Let Me Go är en dystopisk science fiction-berättelse om kloning, och The Buried Giant (Den begravda jätten) är faktiskt en renodlad fantasyroman med drakar och riddare.

Doris Lessing (2007)

Hon vann Nobelpriset främst för sina realistiska och feministiska verk, men hon skrev en stor, ambitiös science fiction-svit på fem böcker som heter Canopus in Argos (1979–1983). Akademien valde dock att tona ned rymdtemat i sin motivering, but why?!

Harry Martinsson (1974)

Den svenske Nobelpristagaren belönades till stor del för sitt rymdepos Aniara (1956), ett djupt filosofiskt och poetiskt mästerverk i science fiction-miljö om ett rymdskepp som kommit ur kurs. Tänk ändå att ett av sci-fi-litteraturens främsta verk är skrivet av en svensk författare. Lite stolta blir vi ändå!