Förfärande kvinnor: gotisk skräck från Bronte till Gilman

I början av 1800-talet blev romanläsandet en populär sysselsättning. Nya tryckmetoder och bättre kommunikationer spred den nya underhållningsformen. Tekniska och vetenskapliga framsteg som järnvägar och elektricitet, tillsammans med spiritism och andra flugor, förändrade världen. Horace Walpole hade skrivit sin skräckroman Borgen i Otranto några årtionden tidigare, och 1818 kom Mary Shelleys Frankenstein. Sådana böcker blev början till en våg av gotisk skräck i framför allt Storbritannien mer eller mindre övernaturliga berättelser i miljöer med vittrande slott, åskväder, sönderslitna moln och månsken över upprörda hav, alltsammans befolkat av hålögda adelsmän och bleka jungfrur. Många av de som skrev gotisk skräck var kvinnor, och några av dem finns i den här samlingen. Inte bara deras noveller och romaner var förfärande och utmanande, utan kanske ännu mer deras sätt att leva: ogifta; boende ensamma; boende med gifta män; till och med boende med andra kvinnor! Novellerna i boken är skrivna mellan 1840- och 90-talen, av författare som systrarna Brontë, George Eliot och Charlotte Perkins Gilman, och förtjänar mycket väl att läsas än i dag.