10 rysliga skräckmanga (som inte är av Junji Ito)

10 rysliga skräckmanga (som inte är av Junji Ito)

Publicerad: Tisdag, 20 oktober 2026 · Skribent: Pär

Det är kusliga tider – hösten är här, dagarna blir kortare, kvällarna mörkare och årets rysligaste högtid närmar sig (vi pratar om julen såklart)! Dags att krypa ner under filten med en kopp te så stor att man behöver hålla den med båda händerna, och mys med en riktigt läskig seriebok. När det kommer till skräckmanga är Junji Itos mardrömsberättelser det självklara valet. Han är den obestridda mästaren av genren, men för den som redan upplevt spiralernas galenskap i Uzumaki och en läskig tjej i Tomie, kommer här våra bästa tips på japanska rysare – som inte är av Junji Ito!

Happiness (Shuzo Oshimi)

Det här är den osexigaste vampyrberättelsen som skrivits. Tänk Twilight utan emomusiken, utan glittret och utan kärleken. Happiness är en nattsvart skildring av en ung pojkes vampyrliv. När de jämnåriga kamraterna växer upp, tar examen, skaffar jobb är du fast i en tonårings kropp med blodlust som största drift. Oshimi är expert på att ta ett klassiskt format och vrida på det, även här i sitt socialrealistiska vampyrepos. Väldigt lite happiness.

Seeds of Anxiety* (Maasaki Nakayama)

Maasaki Nakayamas japanska spökhistorier är inte för den lättskrämde. Förvrängda kroppar, visuella jump scares och förbannelser är återkommande element när den övernaturliga skräcken tar sig in i vårt till synes rationella och moderna samhälle.

Helter Skelter (Kyoko Okazaki)

Modellen och idolen Ririko pryder varje omslag och är namnet på allas läppar. Men i takt med att nya och yngre förmågor äntrar scenen får hon jobba allt hårdare för att hålla utsidan fräsch och attraktiv. Samtidigt ruttnar hon långsamt inifrån. Helter Skelter är en rå och skoningslös Dorian Grays porträtt i japansk populärkultur. Kyoko Okazakis manga definierade det radikala 90-talet med sina normbrytande skildringar av ett samhälle på drift, under en karriär som blev allt för kort. Efter att hon nära omkommit efter en påkörning av en rattfyllerist 1996 har hon inte publicerat några nya verk.

The Drifting Classroom (Kazuo Umezu)

En hel skola inklusive elever och personal transporteras till en annan dimension och tvingas hitta nya vägar för att överleva. Men i takt med att desperationen växer bildas grupperingar och inre konflikter. Det här är Flugornas herre upphöjt till 100. Kazuo Umezo var en av mangavärldens mest färgstarka karaktärer och på många sätt den moderna skräckmangans fader, och en av Junji Itos stora inspirationskällor. The Drifting Classroom är hans storverk.

Hideout (Masasumi Kakizaki)

En misslyckad författare, en fru som sörjer parets avlidna son och en diabolisk plan. På en avlägsen ö faller mannen allt djupare ner i mörkrets avgrund. En fragmentarisk berättelse samlad i en enda volym för den som inte är lättskrämd. Dessutom, kolla in illustrationerna!

Apollo's Song (Osamu Tezuka)

Traumatiserad av en uppväxt präglad av slag och lidande känner Shogo Chikaishi äckel inför all form av kärlek och omtanke. Efter sessioner av plågsamma elbehandlingar möter han vishetens gudinna Atena och hamnar i en olidlig spiral av att tvingas uppleva olycklig kärlek i skiftande tidsperioder tills han förstår värdet av passion och ömhet. Detta är kanske inte en skräckserie enligt traditionens alla regler, men Osamu Tezukas klassiska 70-talsverk är en spännande psykologisk studie i kärlek och sex.

Parasyte (Hitoshi Iwaaki)

Vad skulle du göra om en utomjording tog över din högra hand? Rädda mänskligheten från andra ondsinta parasiter såklart! Låt dig inte luras av seriens avväpnande gulliga teckningsstil, det här är en ren body horror-klassiker.

Leviathan (Shiro Kuroi)

Efter en olycka ligger rymdskeppet Leviathan och driver i rymden i väntan på hjälp. Men när besättningen och passagerarna inser att syret kommer ta slut innan räddning kommit till undsättning ställs man inför en helvetisk insikt. Bara en kan överleva, men vem? Denna sf-skräck är en helvetisk blandning av Battle Royale och Aniara.

Blood on the Tracks (Shuzo Oshimi)

Va! En till serie av Shuzo Oshimi? Det är min lista och jag bestämmer!
Seiichis mamma är allt en mamma ska vara. Hon är varm, ömsint och omhändertagande. Så länge hon bara får ha Seiichi för sig själv... Blood on the Tracks är en mästerlig thriller om när familjens trygghet blir ett skräckens fängelse. Den minst blodiga serien på listan, men kanske den otäckaste.

A Lullaby from Hell (Hino Hideshi)

En sann skräcklegend åter i tryck! Länge har Hino Hideshis serier bara gått att få tag på engelska via andrahandsmarknaden, men nu gör Drawn & Quarterly alla oss monsterdiggare äntligen till lags. Gillar du sprutande blod, groteskerier och flygande kroppsdelar i naivistisk stil? Om svaret är ja, så är det dags att förboka den första av två kommande samlingar med Hino Hideshis serier. Jag har redan gjort det!

Relaterade produkter

Aktuellt

Visa allt