Modersgölen

Albin faller hårt och handlöst för Sanna. Det unga paret älskar vid Modersgölen och när hon, efter föreningen, kastar sig i vattnet är det sista gången han ser henne. Något fasansfullt kommer ikapp. Hon skriker efter hjälp. Varför hoppar han inte i och räddar henne? Han ser något, ett vitt stråk, som mjölk. Eller inbillar han sig? Efter 9 månader då sorg, skuld och mardrömmar håller på att knäcka honom helt, återfår Albin delvis balansen. Hans märkliga syner har fått en förklaring kopplad till hans mammas psykiska sjukdom. Även Elin blev tokig just vid denna natursköna sjö. Det måste vara förträngda minnen som gjort Albin så rädd för vatten. För inte kan det väl vila en förbannelse över platsen?
När Albin får återvända till arbetet efter en tids sjukskrivning känns det som om gud förlåtit honom för att han bevittnat något obeskrivligt utan att gripa in. Men en dag ser han profilen av en höggravid kvinna i dörren. Det är Sanna som kommit tillbaka och hon har en gåva med sig till honom. Hon har med sig Liv.

Berättelsen är inspirerad av Häxhammaren. Den mest inflytelserika instruktionsboken någonsin gällande häxjakt. Boken användes i stor utsträckning under häxprocesserna på 1400-1600-talen inom både protestantiska och katolska områden i Europa.

Petra Revenue undersöker skräckgenren i detta projekt om kvinnlig "ondska" som innefattar både ett prosaprojekt och en film.