Nostalgin för det glada 80-talet har varit oerhört stark ett bra tag nu, vissa säger att det pågått längre än själva årtiondet. Tack vare serier som Stranger Things är det inte bara de som faktiskt var med då som vurmar för axelvaddarna och hårsprayens guldålder. Idag passar vi därför på att lyfta tre titlar för alla som känner att de behöver tillgodose sitt nostalgibehov! [...] Läs mer
En animerad inblick i <i>the Matrix</i>
Publicerad: Torsdag, 28 augusti 2008, Skribent: Nahal Ghanbari
1999 förändrade bröderna Larry och Andy Wachowski vår bild av film på ett sätt få lyckas med idag, i och med sin kritikerrosade och genreförnyande film The Matrix. I en futuristisk film som skildrar människor förslavade i ett system styrt av maskiner, följer vi en liten grupp kämpar som tar till de mest extrema metoder i sin befrielsekamp, allt i hopp om att hitta den utvalde som kommer leda dem till en bättre framtid.
Att Matrix skulle utvecklas till en filmtrilogi var sedan tidigare planerat. Men det var inte förrän bröderna besökte Japan med första filmens PR-turné som tanken på att utveckla projektet gjorde sig aktuellt. Det fanns mycket kvar att berätta om Matrix och dess bakgrund och en serie kortfilmer lät väldigt lockande. Efter diskussioner med animeproducenter som influerat deras arbete, inledde Wachowski-duon slutligen det samarbete som år 2003 skulle resultera i The Animatrix.
Animatrix är en serie på nio delar, alla runt tio minuter långa, som ger ett nytt djup till mysteriet kring Matrix. Alla filmers originalmanus är skrivna av bröderna Wachowski, medan omskrivning samt animationerna är signerade några av dagens största namn i branschen.
Animeserien i sin helhet gavs ut mellan Matrix Reloaded och Matrix Revolutions, men handlingen i kortfilmerna utspelar sig inte i kronologisk ordning utan över ett spann från innan det första kriget mellan människor och maskiner till under själva trilogins handling, vilket gör att tittaren även möter en del mer eller mindre bekanta namn och ansikten. Exempelvis gör både Neo och Trinity cameos, och deras röster spelas av Keanu Reeves och Carrie-Anne Moss, som stod för samma roller i spelfilmerna.
En härva av influenser
Inför släppet av Animatrix valde Warner Bros. att förhandsvisa ett avsnitt på biografer (i USA) före visningen av filmen Dreamcatcher. Final Flight of the Osiris, som sedan blev DVD-skivans första avsnitt, utspelar sig bara några månader efter första filmen The Matrix, och handlingsförloppet kom att direkt referera till händelser i kommande två filmer i trilogin. Avsnittet väckte stor uppmärksamhet i och med sina välkomponerade och fotolika 3D- animationer. Det samarbetet blev dock ett av animationsstudion Square Pictures sista produktioner, då de senare gick i konkurs efter Final Fantasy: The Spirits Within.
Förutom Final Flight som regisserades av Squares Nordamerikanska sektion, är Matriculated, seriens avslutande stycke, den enda film som inte gjorts av en japansk animeregissör. Den koreansk-amerikanska Peter Chueng är sedan tidigare känd för sitt kultstatusprojekt Æon Flux, som sändes på MTV mellan 1991-1995. Æon Flux är en innovativ och experimentell serie om en alternativ framtid som på många plan varit grundläggande för historier som The Matrix. Det var ett genialiskt drag att låta Chueng animera Matriculated, då hans unika avant gardistiska stil genomsyrar filmens hopplösa budskap om människans oföränderlighet i kombination med de mest bisarra personporträtten. Man har på så sätt återigen lyckats lyfta Matrix till nya höjder, fastän tittaren vid det laget tror att inget nytt finns kvar att avslöja.
Bland de japanska animeregissörerna som tagit del i projektet är det en radda av namn på giganter. Mahiro Maeda, som varit inblandad i allt från tidiga Studio Ghibli-produktioner, mechadesignen i Neon Genesis Evangelion och Vision of Escaflowne eller regisserandet av den animerade portionen av Tarantinos Kill Bill vol 1, är den som står bakom två av Animatrix starkaste avsnitt, The Second Renaissance Parts I & II. Dessa avsnitt skildrar övergången från att maskiner varit ett verktyg för människor, deras protest mot det slaveri de utsatts för till det första förödande kriget mellan maskinerna och mänskligheten. Dessa avsnitt som i sig är de ända två i serien som hör ihop, är de mest informativa episoderna i Animatrix och besvarar många av de historieinriktade frågorna som trilogin aldrig förklarade. Bortsett från Maeda är Shinichiro Watanabe, mannen bakom rosade Cowboy Bebop och Samurai Champloo, den enda som regisserat mer än ett avsnitt. Kid’s Story är berättelsen om en ung kille som sett igenom lögnen och vill befria sig själv. Det är en uppsjö av extrema perspektiv, och mycket av den speciella och sketchiga stil som sedan används i Samurai Champloo har sin grund här. Kids försökt till uppvaknande ger en kort inblick i hans karaktär, och är en av de många kopplingar Animatrix har till filmtrilogin. Kid dyker upp i både Matrix Reloaded och Matrix Revolutions och har en aktiv del i kampen om underjordsstaden Zion.
Watanabes andra inslag är dock en total vändning. A Detective Story, en kort film i sant film noir-stuk, andas 40-50tal, trenchcoats och cigarettrök, femme fatales och mystiska samtal i gatljussken. Det är ett av de inslag som rör såkallade ”bluepills” (de som ännu inte vaknat ur drömmen genom intaget av den röda tabletten), som bara perifert snuddar vid svaren men sedan påverkas för all framtid.
Det är gemensamt i nästan alla avsnitt att en känsla av smärta och oro ständigt är närvarande, kvävande. Även då det i bild och musik sprakar av färg och ton är det oundvikligen ångestladdat. Enda undantaget är möjligen Beyond, som skär sig mot resterande avsnitt. Det är inte samma mörka känsla som markerar härvan kring Matrix. Istället visas en ung kvinnas möte med ett glapp i systemet, som ett sorts tillfälligt avbrott från hennes monotona vardagsliv, ett ögonblick i förgängligheten. Bakom stycket står Koji Morimoto, som varit med och animerat Akira (1988). Det är intressant att just han ska delta i det avsnitt som bryter mönstret som mest, då det är omöjligt att missa hur Akira influerat Matrix-projektet över huvudtaget. Kampen i den kontrollerade verklighetsuppfattningen i en hopplös framtidsvision är onekligen inspirerad av Kaneda och hans vänners krig om Neo-Tokyo i Katsuhiro Otomos mästerverk, och det är inte förvånande att en senare utgåva av Akira är kommenterad med ”No Akira, no Matrix, it’s that important”.
En svärtad skönhet
Målet med The Animatrix var inte bara att vidga vyerna och slå sig in på en annan bana. Bröderna Wachowski jobbade inom seriebranchen innan de riktade in sig på film och har dessutom ett eget serietidningsförlag. Steget över till animerat kändes därför inte särskilt stort, men nödvändigt. Avsnitten i Animatrix bildar på många sätt fogen mellan de klossar som är spelfilmerna. Det är ett sätt att rikta ljus mot de frågor som aldrig besvarats i filmtrilogin. Animatrix kan på så sätt enkelt liknas vid ett pussel, där vart och ett av de nio avsnitten är en avslöjande och insiktsfull del av Matrix.
Variationen i bild och teknik är en tillgång för serien, då varje historia är lika mycket representativ för the Matrix mångsidighet som för den blandning av historier och personligheter som ryms kring det stora mysteriet alla är bundna till. Det är smart, annorlunda och väldigt gripande, men samtidigt en blottande resa i människans natur. Våld och brutalitet, utnyttjandet av andra och den ständiga vetskapen om att vinna eller försvinna lämnar sina spår av desillusion och förvirring som bara ibland släpper igenom en glimt av hopp.
Animatrix är inte en oslipad diamant, utan snarare en sten som slipats till vassa och kalla små skärvor och som lyckas kasta ett spektrum av ljus samtidigt som den är både fascinerande och oattraktiv. Det är långt ifrån en barnvänlig serie, och inte för den som letar efter lättsam underhållning. Den ständiga växlingen mellan tecknarstil, berättarperspektiv och miljöer håller tittaren på helspänn och gör det till en tung upplevelse, som visserligen kan vara väldigt obehaglig men samtidigt vacker och oförglömlig.
Länkar:
In to the Matrix
What is the Matrix
Att Matrix skulle utvecklas till en filmtrilogi var sedan tidigare planerat. Men det var inte förrän bröderna besökte Japan med första filmens PR-turné som tanken på att utveckla projektet gjorde sig aktuellt. Det fanns mycket kvar att berätta om Matrix och dess bakgrund och en serie kortfilmer lät väldigt lockande. Efter diskussioner med animeproducenter som influerat deras arbete, inledde Wachowski-duon slutligen det samarbete som år 2003 skulle resultera i The Animatrix.
Animatrix är en serie på nio delar, alla runt tio minuter långa, som ger ett nytt djup till mysteriet kring Matrix. Alla filmers originalmanus är skrivna av bröderna Wachowski, medan omskrivning samt animationerna är signerade några av dagens största namn i branschen.
Animeserien i sin helhet gavs ut mellan Matrix Reloaded och Matrix Revolutions, men handlingen i kortfilmerna utspelar sig inte i kronologisk ordning utan över ett spann från innan det första kriget mellan människor och maskiner till under själva trilogins handling, vilket gör att tittaren även möter en del mer eller mindre bekanta namn och ansikten. Exempelvis gör både Neo och Trinity cameos, och deras röster spelas av Keanu Reeves och Carrie-Anne Moss, som stod för samma roller i spelfilmerna.
En härva av influenser
Inför släppet av Animatrix valde Warner Bros. att förhandsvisa ett avsnitt på biografer (i USA) före visningen av filmen Dreamcatcher. Final Flight of the Osiris, som sedan blev DVD-skivans första avsnitt, utspelar sig bara några månader efter första filmen The Matrix, och handlingsförloppet kom att direkt referera till händelser i kommande två filmer i trilogin. Avsnittet väckte stor uppmärksamhet i och med sina välkomponerade och fotolika 3D- animationer. Det samarbetet blev dock ett av animationsstudion Square Pictures sista produktioner, då de senare gick i konkurs efter Final Fantasy: The Spirits Within.
Förutom Final Flight som regisserades av Squares Nordamerikanska sektion, är Matriculated, seriens avslutande stycke, den enda film som inte gjorts av en japansk animeregissör. Den koreansk-amerikanska Peter Chueng är sedan tidigare känd för sitt kultstatusprojekt Æon Flux, som sändes på MTV mellan 1991-1995. Æon Flux är en innovativ och experimentell serie om en alternativ framtid som på många plan varit grundläggande för historier som The Matrix. Det var ett genialiskt drag att låta Chueng animera Matriculated, då hans unika avant gardistiska stil genomsyrar filmens hopplösa budskap om människans oföränderlighet i kombination med de mest bisarra personporträtten. Man har på så sätt återigen lyckats lyfta Matrix till nya höjder, fastän tittaren vid det laget tror att inget nytt finns kvar att avslöja.
Bland de japanska animeregissörerna som tagit del i projektet är det en radda av namn på giganter. Mahiro Maeda, som varit inblandad i allt från tidiga Studio Ghibli-produktioner, mechadesignen i Neon Genesis Evangelion och Vision of Escaflowne eller regisserandet av den animerade portionen av Tarantinos Kill Bill vol 1, är den som står bakom två av Animatrix starkaste avsnitt, The Second Renaissance Parts I & II. Dessa avsnitt skildrar övergången från att maskiner varit ett verktyg för människor, deras protest mot det slaveri de utsatts för till det första förödande kriget mellan maskinerna och mänskligheten. Dessa avsnitt som i sig är de ända två i serien som hör ihop, är de mest informativa episoderna i Animatrix och besvarar många av de historieinriktade frågorna som trilogin aldrig förklarade. Bortsett från Maeda är Shinichiro Watanabe, mannen bakom rosade Cowboy Bebop och Samurai Champloo, den enda som regisserat mer än ett avsnitt. Kid’s Story är berättelsen om en ung kille som sett igenom lögnen och vill befria sig själv. Det är en uppsjö av extrema perspektiv, och mycket av den speciella och sketchiga stil som sedan används i Samurai Champloo har sin grund här. Kids försökt till uppvaknande ger en kort inblick i hans karaktär, och är en av de många kopplingar Animatrix har till filmtrilogin. Kid dyker upp i både Matrix Reloaded och Matrix Revolutions och har en aktiv del i kampen om underjordsstaden Zion.
Watanabes andra inslag är dock en total vändning. A Detective Story, en kort film i sant film noir-stuk, andas 40-50tal, trenchcoats och cigarettrök, femme fatales och mystiska samtal i gatljussken. Det är ett av de inslag som rör såkallade ”bluepills” (de som ännu inte vaknat ur drömmen genom intaget av den röda tabletten), som bara perifert snuddar vid svaren men sedan påverkas för all framtid.
Det är gemensamt i nästan alla avsnitt att en känsla av smärta och oro ständigt är närvarande, kvävande. Även då det i bild och musik sprakar av färg och ton är det oundvikligen ångestladdat. Enda undantaget är möjligen Beyond, som skär sig mot resterande avsnitt. Det är inte samma mörka känsla som markerar härvan kring Matrix. Istället visas en ung kvinnas möte med ett glapp i systemet, som ett sorts tillfälligt avbrott från hennes monotona vardagsliv, ett ögonblick i förgängligheten. Bakom stycket står Koji Morimoto, som varit med och animerat Akira (1988). Det är intressant att just han ska delta i det avsnitt som bryter mönstret som mest, då det är omöjligt att missa hur Akira influerat Matrix-projektet över huvudtaget. Kampen i den kontrollerade verklighetsuppfattningen i en hopplös framtidsvision är onekligen inspirerad av Kaneda och hans vänners krig om Neo-Tokyo i Katsuhiro Otomos mästerverk, och det är inte förvånande att en senare utgåva av Akira är kommenterad med ”No Akira, no Matrix, it’s that important”.
En svärtad skönhet
Målet med The Animatrix var inte bara att vidga vyerna och slå sig in på en annan bana. Bröderna Wachowski jobbade inom seriebranchen innan de riktade in sig på film och har dessutom ett eget serietidningsförlag. Steget över till animerat kändes därför inte särskilt stort, men nödvändigt. Avsnitten i Animatrix bildar på många sätt fogen mellan de klossar som är spelfilmerna. Det är ett sätt att rikta ljus mot de frågor som aldrig besvarats i filmtrilogin. Animatrix kan på så sätt enkelt liknas vid ett pussel, där vart och ett av de nio avsnitten är en avslöjande och insiktsfull del av Matrix.
Variationen i bild och teknik är en tillgång för serien, då varje historia är lika mycket representativ för the Matrix mångsidighet som för den blandning av historier och personligheter som ryms kring det stora mysteriet alla är bundna till. Det är smart, annorlunda och väldigt gripande, men samtidigt en blottande resa i människans natur. Våld och brutalitet, utnyttjandet av andra och den ständiga vetskapen om att vinna eller försvinna lämnar sina spår av desillusion och förvirring som bara ibland släpper igenom en glimt av hopp.
Animatrix är inte en oslipad diamant, utan snarare en sten som slipats till vassa och kalla små skärvor och som lyckas kasta ett spektrum av ljus samtidigt som den är både fascinerande och oattraktiv. Det är långt ifrån en barnvänlig serie, och inte för den som letar efter lättsam underhållning. Den ständiga växlingen mellan tecknarstil, berättarperspektiv och miljöer håller tittaren på helspänn och gör det till en tung upplevelse, som visserligen kan vara väldigt obehaglig men samtidigt vacker och oförglömlig.
Länkar:
In to the Matrix
What is the Matrix