Nostalgin för det glada 80-talet har varit oerhört stark ett bra tag nu, vissa säger att det pågått längre än själva årtiondet. Tack vare serier som Stranger Things är det inte bara de som faktiskt var med då som vurmar för axelvaddarna och hårsprayens guldålder. Idag passar vi därför på att lyfta tre titlar för alla som känner att de behöver tillgodose sitt nostalgibehov! [...] Läs mer
Badhus och varma källor i Japan del II
Publicerad: Torsdag, 30 september 2010, Skribent: My Bergström
Blandade bad eller avdelat
Traditionellt var baden i Japan gemensamma, dvs. män och kvinnor badade tillsammans. Efter att Japan öppnade sina gränser för andra länder började dock många japaner uppleva att utomstående besökare såg ner på deras kultur, bland annat på grund av badvanorna. För att slippa detta började man dela upp baden så att män och kvinnor både byter om och badar för sig. Små barn får följa med till valfri avdelning, fram till att de börjar lågstadiet. Det finns varma källor, framförallt naturligt bildade sådana, där man fortfarande badar män och kvinnor tillsammans. Det är inget som säger att man måste skyla sin kropp, men yngre badare brukar använda baddräkt eller en handduk virad runt kroppen om det är tillåtet. Om man är osäker kan man höra sig för innan man hoppar ner i badet.
Många onsenhotell och värdshus byter plats på männens och kvinnornas avdelning en gång om dagen. Det beror på att det ofta finns olika sorters pooler och bastu i de olika avdelningarna. På så sätt får alla gäster rättvist tillgång till hotellets alla faciliteter. Det gäller att vara på sin vakt så att man inte av vana går rakt in i fel avdelning under bytets gång. Det händer att även japaner tar fel (jag har själv sett det), så det är inget att skämmas över, men håll ögonen öppna. Lär dig gärna de japanska tecknen för man och kvinna, så kan du hålla utkik efter dessa när du ska välja rätt avdelning.
Sitt ner i duschen
Det kan vara bra att veta lite om omklädningsrummet och duscharna inför det första besöket på en onsen eller ett badhus. Entren är ofta förhängd med gardiner i ansiktshöjd. Innanför dessa finner man hyllor eller skåp där man ställer sina skor eller tofflor. Ofta finns det möjlighet att låsa in värdesaker, annars får man trixa lite. I omklädningsrummet brukar det finnas korgar eller plastbaljor som man lägger sina kläder i. Är man blyg kan man lägga en liten handduk över korgen för att dölja innehållet.
När kläderna väl är avtagna går man genom en dörr, oftast en skjutdörr, in till själva badhuset. Duschar och eventuella hyllor att lägga saker, som schampoflaskor och liknande, står ofta nära ingången. Där kan man även lägga sin handduk om man inte vill ha den med sig till poolen. Jag rekommenderar att man köper en liten plastkorg att ha sina saker i, så att man snabbt kan städa upp vid duschen och släppa fram nästa som vill tvätta av sig när det är trångt.
Sedan duschar man av sig i de typiska japanska sittduscharna. Det brukar höra till god ton att ha en egen sittpall, som man kan hitta vid ingången eller nära duscharna. Man kan även ta en liten balja att skölja av sig med. Se bara till att tvätta om dem efteråt innan du ställer tillbaka dem. Är pallarna redan utplacerade kan man tvätta av dem med vatten och lite duschtvål innan man sätter sig ner. När man väl har tvättat sig ordentligt sätter man upp håret och går bort till själva bassängerna.
Roten-buro
Roten-buro betyder utomhusbad och innebär att en eller flera av bassängerna ligger under bar himmel. Det är inte alltid så väl utmärkt, vilket gör att man lätt kan råka missa utomhuspoolerna helt. Alla badhus och onsen har inte heller utomhuspooler, så det kan vara värt att se om andra badgäster rör sig mot mystiska dörrar i badlokalen (som även kan leda till bastu och annat trevligt, så håll ögonen öppna).
Fördelen med utomhusbaden är, förutom att det är mysigt och väldigt vackert på natten, att man håller huvudet svalt, samtidigt som kroppen blir varm och mår bra.
Bubbelpooler
Jag blev mycket fascinerad av alla sorters bubbelpooler, Awa-buro, som fanns att prova på i Japan. Det finns dels terrasser med grunda bubbelpooler, där man ligger i någon decimeter djupt vatten och slappar på ett sätt som för tankarna till solbadande sälar på klipporna vid havet. Det finns även bubbelpooler där vattnet är fyllt av små, små bubblor. Dessa anses vara bra för hyn, men om de verkligen hade någon hälsosam verkan lyckades jag aldrig riktigt avgöra.
Elbad
Elbad, så kallat Denki-buro, är ett av de märkligare baden jag har provat på. I elbadet jag provade, som inte var en enskild pool utan en avgränsad del av en större pool, satt två plattor på var sin sida av poolens väggar. Mellan dessa passerade det ström i vattnet. Man satt med kroppen utanför elplattorna och kunde lyfta upp armarna eller benen in i strömmen som man ville. Jag måste erkänna att jag var extremt nervös när jag klev ner i poolen, med tanke på den enorma varningsskylten som påpekade att gravida kvinnor och folk med hjärtproblem och/eller pacemakers absolut inte fick använda poolen. Man fick inte direkta stötar av elen, men när armar och ben kom i närheten av strömmen som gick genom plattorna stelnade musklerna och gick inte att röra. Jag tyckte att det var lite obehagligt, så det har bara blivit ett dopp i elbadet någonsin för min del.
Onsen för fötter och händer
En mycket trevlig slags onsen i miniatyr som jag främst har stött på i Hokkaido är mindre varma källor där man enbart doppar händer och armar eller benen (upp till knäna ungefär). Varma källor av detta slag är ofta gratis att använda. Själv har jag mestadels hittat dem i närheten av hotell och olika turistfällor. En typisk onsen för händer är ganska liten och grund. Man doppar ner händerna och underarmarna för att läka trötta händer. I en onsen för fötter och ben tar man av sig skor och strumpor och tvättar av fötterna vid en kran eller liknande först. Sedan sätter man sig på de inbyggda bänkarna längs onsenbassängens kant och njuter av det varma vattnet i gott sällskap. Det kan vara bra att ha en egen handduk med sig, eftersom man inte alltid kan låna eller köpa vid obevakade varma källor. Jag rekommenderar faktiskt att man alltid har en liten handduk med sig i väskan när man reser runt i Japan.
Yukata
Standardklädseln på en onsen är yukata, en enklare variant av den traditionella kimonon. Både på vanliga onsenhotell och värdshus, så kallade ryokan, brukar gästerna klä om till yukata så fort de har lämnat väskorna på rummet och sedan gå runt i dessa tills de ska packa och checka ut igen. Det är vanligtvis även tillåtet att besöka hotellrestaurangen iförd yukata. Allt för gästernas bekvämlighet.
En skillnad mellan värdshus med onsen är att i de fall då man sover på en bäddmadrass på golvet, kommer hotellpersonalen att gå in i hotellrummet medan gästerna sitter i restaurangen och plocka fram sovmadrasserna. Dessa ligger sedan bäddade och klara när gästerna kommer tillbaka från kvällsmaten, vilket är ganska trevligt.
Det är även värt att notera att många onsenhotell och värdshus erbjuder överdådiga lyxmåltider med traktens alla specialiteter till ofta ganska överkomliga priser för att locka fler besökare.
Handdukar
Handdukarna som används när man badar onsen ser annorlunda ut än våra handdukar. De är något smalare och längre än en vanlig kökshandduk, men framförallt betydligt tunnare. Fördelen med denna form är att man kan vrida ur handduken om den blir våt, samt att man inte belamrar hela badhuset med enorma badlakan. Ett annat problem med stora badlakan är det faktum att den höga luftfuktigheten i Japan gör att tjocka handdukar sällan torkar. Istället surnar de och börjar lukta illa.
Har man ingen egen handduk kan man alltid köpa en på badhuset. På hotell brukar det ingå en eller två handdukar per person. Det är bra att ha 2 stycken till badet, en som man lämnar i klädkorgen och en som man har med sig in i badhuset. På så sätt har man en torr handduk att torka sig med efteråt. Tjejerna brukar vira handduken de tar med in i badet till att hålla undan håret medan de badar. Tänk på att man inte får doppa huvudet under vattnet i japanska bad. Upp till halsen är okej, men inte mer.
Efter badet Alla har sina traditioner, men något som är populärt i Japan, efter ett långt bad, är att ta sig en öl eller dricka en liten flaska mjölk. Just att dricka mjölk anses vara mycket hälsosamt och återställande för kroppen, så i stort sett alla badhus och onsen har, förutom de vanliga läskautomaterna, även försäljning av små mjölkflaskor. Mjölken har hög fetthalt, eftersom man i Japan föredrar fet mjölk. Ca 4,4 % brukar anses vara den optimala fetthalten. Och ja, vanligtvis säljs det även öl vid badhusets eller hotellets entré, för den som föredrar det.
Onsen som hälsokur För dem som lider av stress eller fysiska krämpor kan en onsen i anslutning till sjukhuset vara ett bra sätt att rehabilitera patienter. Det anordnas även hälsoresor för stadsråttor som behöver slippa betongdjungeln över en helg. Oavsett vad man tror om vattnets läkande egenskaper, har miljontals japaner och turister redan kunnat konstatera att man mår bättre efter att ha badat i en varm källa. Om inte annat så gör värmen från vattnet underverk för stela muskler och trötta fötter, vilket jag själv kunde konstatera under mina längre utflykter i landet.
Onsen som uppvärmning
Runtom i onsentäta miljöer i Japan har man börjat prova sig fram för att utnyttja denna naturliga värmekälla. Det finns bland annat växthus som värms upp med hjälp av onsenvärme, så att man kan odla exotiska frukter även i kallare klimat. På så sätt sparar man inte bara på miljön, utan får även möjlighet att förbättra traktens näringsliv. Det kan även vara ett sätt att marknadsföra trakten som ett turistmål.
Härligt, härligt, men farligt, farligt
Den allra största faran med varma källor är inte det heta vattnet i sig, utan den gas som kan bildas vid varma källors utlopp. Det är framförallt farligt i samband med stora snöfall, eftersom det kan bildas fickor av gas under snön. Det har inträffat flera tragiska olyckor i Japan, med intet ont anande onsenbesökare som har råkat trampa i sådana gasfickor. Är gaskoncentrationen tillräckligt hög har man inte en chans att rädda sig undan. Det mest tragiska exemplet är en incident där en hel familj omkom i en gasficka för några år sedan.
Onsen och badhus som social mötesplats
Ofta kan man uppleva ganska höga murar mellan folk i Japan, både mellan japanerna själva och mellan dem och oss "utbölingar". Jag kan dock berätta att när man befinner sig på en onsen eller i ett badhus ökar sannolikheten att folk spontant inleder en konversation rejält. I Japan kallar man detta för "hadaka no tsukiai", vilket kan översättas till "att mötas naken". Man kan väl tolka "naken" dels i betydelsen "utan kläder", men även "utan vardagens hinder som social tillhörighet, jobb eller nationalitet". I badet är vi alla helt vanliga människor. Jag märkte själv under min vistelse i Japan att det var vanligare att folk vågade prata med mig när vi satt i samma badbassäng och jag har hört många liknande historier från andra japanresenärer.
Jag hoppas att min artikel, uppdelad i två delar, har gjort er alla sugna på att åka till Japan och bada onsen. Om man inte har ekonomin eller tiden till det finns det istället ett japanskt spa i Sverige, Yasuragi Hasseludden, som enligt bekanta (både svenskar och japaner) som har varit där sägs vara "precis som i Japan".
Filmtips: Kinesiska badhus har mycket gemensamt med japanska. Se Badhuset för en fantastisk berättelse om hur det ultimata badandet ska upplevas.
Traditionellt var baden i Japan gemensamma, dvs. män och kvinnor badade tillsammans. Efter att Japan öppnade sina gränser för andra länder började dock många japaner uppleva att utomstående besökare såg ner på deras kultur, bland annat på grund av badvanorna. För att slippa detta började man dela upp baden så att män och kvinnor både byter om och badar för sig. Små barn får följa med till valfri avdelning, fram till att de börjar lågstadiet. Det finns varma källor, framförallt naturligt bildade sådana, där man fortfarande badar män och kvinnor tillsammans. Det är inget som säger att man måste skyla sin kropp, men yngre badare brukar använda baddräkt eller en handduk virad runt kroppen om det är tillåtet. Om man är osäker kan man höra sig för innan man hoppar ner i badet.
Många onsenhotell och värdshus byter plats på männens och kvinnornas avdelning en gång om dagen. Det beror på att det ofta finns olika sorters pooler och bastu i de olika avdelningarna. På så sätt får alla gäster rättvist tillgång till hotellets alla faciliteter. Det gäller att vara på sin vakt så att man inte av vana går rakt in i fel avdelning under bytets gång. Det händer att även japaner tar fel (jag har själv sett det), så det är inget att skämmas över, men håll ögonen öppna. Lär dig gärna de japanska tecknen för man och kvinna, så kan du hålla utkik efter dessa när du ska välja rätt avdelning.
Sitt ner i duschen
Det kan vara bra att veta lite om omklädningsrummet och duscharna inför det första besöket på en onsen eller ett badhus. Entren är ofta förhängd med gardiner i ansiktshöjd. Innanför dessa finner man hyllor eller skåp där man ställer sina skor eller tofflor. Ofta finns det möjlighet att låsa in värdesaker, annars får man trixa lite. I omklädningsrummet brukar det finnas korgar eller plastbaljor som man lägger sina kläder i. Är man blyg kan man lägga en liten handduk över korgen för att dölja innehållet.
När kläderna väl är avtagna går man genom en dörr, oftast en skjutdörr, in till själva badhuset. Duschar och eventuella hyllor att lägga saker, som schampoflaskor och liknande, står ofta nära ingången. Där kan man även lägga sin handduk om man inte vill ha den med sig till poolen. Jag rekommenderar att man köper en liten plastkorg att ha sina saker i, så att man snabbt kan städa upp vid duschen och släppa fram nästa som vill tvätta av sig när det är trångt.
Sedan duschar man av sig i de typiska japanska sittduscharna. Det brukar höra till god ton att ha en egen sittpall, som man kan hitta vid ingången eller nära duscharna. Man kan även ta en liten balja att skölja av sig med. Se bara till att tvätta om dem efteråt innan du ställer tillbaka dem. Är pallarna redan utplacerade kan man tvätta av dem med vatten och lite duschtvål innan man sätter sig ner. När man väl har tvättat sig ordentligt sätter man upp håret och går bort till själva bassängerna.
Roten-buro
Roten-buro betyder utomhusbad och innebär att en eller flera av bassängerna ligger under bar himmel. Det är inte alltid så väl utmärkt, vilket gör att man lätt kan råka missa utomhuspoolerna helt. Alla badhus och onsen har inte heller utomhuspooler, så det kan vara värt att se om andra badgäster rör sig mot mystiska dörrar i badlokalen (som även kan leda till bastu och annat trevligt, så håll ögonen öppna).
Fördelen med utomhusbaden är, förutom att det är mysigt och väldigt vackert på natten, att man håller huvudet svalt, samtidigt som kroppen blir varm och mår bra.
Bubbelpooler
Jag blev mycket fascinerad av alla sorters bubbelpooler, Awa-buro, som fanns att prova på i Japan. Det finns dels terrasser med grunda bubbelpooler, där man ligger i någon decimeter djupt vatten och slappar på ett sätt som för tankarna till solbadande sälar på klipporna vid havet. Det finns även bubbelpooler där vattnet är fyllt av små, små bubblor. Dessa anses vara bra för hyn, men om de verkligen hade någon hälsosam verkan lyckades jag aldrig riktigt avgöra.
Elbad
Elbad, så kallat Denki-buro, är ett av de märkligare baden jag har provat på. I elbadet jag provade, som inte var en enskild pool utan en avgränsad del av en större pool, satt två plattor på var sin sida av poolens väggar. Mellan dessa passerade det ström i vattnet. Man satt med kroppen utanför elplattorna och kunde lyfta upp armarna eller benen in i strömmen som man ville. Jag måste erkänna att jag var extremt nervös när jag klev ner i poolen, med tanke på den enorma varningsskylten som påpekade att gravida kvinnor och folk med hjärtproblem och/eller pacemakers absolut inte fick använda poolen. Man fick inte direkta stötar av elen, men när armar och ben kom i närheten av strömmen som gick genom plattorna stelnade musklerna och gick inte att röra. Jag tyckte att det var lite obehagligt, så det har bara blivit ett dopp i elbadet någonsin för min del.
Onsen för fötter och händer
En mycket trevlig slags onsen i miniatyr som jag främst har stött på i Hokkaido är mindre varma källor där man enbart doppar händer och armar eller benen (upp till knäna ungefär). Varma källor av detta slag är ofta gratis att använda. Själv har jag mestadels hittat dem i närheten av hotell och olika turistfällor. En typisk onsen för händer är ganska liten och grund. Man doppar ner händerna och underarmarna för att läka trötta händer. I en onsen för fötter och ben tar man av sig skor och strumpor och tvättar av fötterna vid en kran eller liknande först. Sedan sätter man sig på de inbyggda bänkarna längs onsenbassängens kant och njuter av det varma vattnet i gott sällskap. Det kan vara bra att ha en egen handduk med sig, eftersom man inte alltid kan låna eller köpa vid obevakade varma källor. Jag rekommenderar faktiskt att man alltid har en liten handduk med sig i väskan när man reser runt i Japan.
Yukata
Standardklädseln på en onsen är yukata, en enklare variant av den traditionella kimonon. Både på vanliga onsenhotell och värdshus, så kallade ryokan, brukar gästerna klä om till yukata så fort de har lämnat väskorna på rummet och sedan gå runt i dessa tills de ska packa och checka ut igen. Det är vanligtvis även tillåtet att besöka hotellrestaurangen iförd yukata. Allt för gästernas bekvämlighet.
En skillnad mellan värdshus med onsen är att i de fall då man sover på en bäddmadrass på golvet, kommer hotellpersonalen att gå in i hotellrummet medan gästerna sitter i restaurangen och plocka fram sovmadrasserna. Dessa ligger sedan bäddade och klara när gästerna kommer tillbaka från kvällsmaten, vilket är ganska trevligt.
Det är även värt att notera att många onsenhotell och värdshus erbjuder överdådiga lyxmåltider med traktens alla specialiteter till ofta ganska överkomliga priser för att locka fler besökare.
Handdukar
Handdukarna som används när man badar onsen ser annorlunda ut än våra handdukar. De är något smalare och längre än en vanlig kökshandduk, men framförallt betydligt tunnare. Fördelen med denna form är att man kan vrida ur handduken om den blir våt, samt att man inte belamrar hela badhuset med enorma badlakan. Ett annat problem med stora badlakan är det faktum att den höga luftfuktigheten i Japan gör att tjocka handdukar sällan torkar. Istället surnar de och börjar lukta illa.
Har man ingen egen handduk kan man alltid köpa en på badhuset. På hotell brukar det ingå en eller två handdukar per person. Det är bra att ha 2 stycken till badet, en som man lämnar i klädkorgen och en som man har med sig in i badhuset. På så sätt har man en torr handduk att torka sig med efteråt. Tjejerna brukar vira handduken de tar med in i badet till att hålla undan håret medan de badar. Tänk på att man inte får doppa huvudet under vattnet i japanska bad. Upp till halsen är okej, men inte mer.
Efter badet Alla har sina traditioner, men något som är populärt i Japan, efter ett långt bad, är att ta sig en öl eller dricka en liten flaska mjölk. Just att dricka mjölk anses vara mycket hälsosamt och återställande för kroppen, så i stort sett alla badhus och onsen har, förutom de vanliga läskautomaterna, även försäljning av små mjölkflaskor. Mjölken har hög fetthalt, eftersom man i Japan föredrar fet mjölk. Ca 4,4 % brukar anses vara den optimala fetthalten. Och ja, vanligtvis säljs det även öl vid badhusets eller hotellets entré, för den som föredrar det.
Onsen som hälsokur För dem som lider av stress eller fysiska krämpor kan en onsen i anslutning till sjukhuset vara ett bra sätt att rehabilitera patienter. Det anordnas även hälsoresor för stadsråttor som behöver slippa betongdjungeln över en helg. Oavsett vad man tror om vattnets läkande egenskaper, har miljontals japaner och turister redan kunnat konstatera att man mår bättre efter att ha badat i en varm källa. Om inte annat så gör värmen från vattnet underverk för stela muskler och trötta fötter, vilket jag själv kunde konstatera under mina längre utflykter i landet.
Onsen som uppvärmning
Runtom i onsentäta miljöer i Japan har man börjat prova sig fram för att utnyttja denna naturliga värmekälla. Det finns bland annat växthus som värms upp med hjälp av onsenvärme, så att man kan odla exotiska frukter även i kallare klimat. På så sätt sparar man inte bara på miljön, utan får även möjlighet att förbättra traktens näringsliv. Det kan även vara ett sätt att marknadsföra trakten som ett turistmål.
Härligt, härligt, men farligt, farligt
Den allra största faran med varma källor är inte det heta vattnet i sig, utan den gas som kan bildas vid varma källors utlopp. Det är framförallt farligt i samband med stora snöfall, eftersom det kan bildas fickor av gas under snön. Det har inträffat flera tragiska olyckor i Japan, med intet ont anande onsenbesökare som har råkat trampa i sådana gasfickor. Är gaskoncentrationen tillräckligt hög har man inte en chans att rädda sig undan. Det mest tragiska exemplet är en incident där en hel familj omkom i en gasficka för några år sedan.
Onsen och badhus som social mötesplats
Ofta kan man uppleva ganska höga murar mellan folk i Japan, både mellan japanerna själva och mellan dem och oss "utbölingar". Jag kan dock berätta att när man befinner sig på en onsen eller i ett badhus ökar sannolikheten att folk spontant inleder en konversation rejält. I Japan kallar man detta för "hadaka no tsukiai", vilket kan översättas till "att mötas naken". Man kan väl tolka "naken" dels i betydelsen "utan kläder", men även "utan vardagens hinder som social tillhörighet, jobb eller nationalitet". I badet är vi alla helt vanliga människor. Jag märkte själv under min vistelse i Japan att det var vanligare att folk vågade prata med mig när vi satt i samma badbassäng och jag har hört många liknande historier från andra japanresenärer.
Jag hoppas att min artikel, uppdelad i två delar, har gjort er alla sugna på att åka till Japan och bada onsen. Om man inte har ekonomin eller tiden till det finns det istället ett japanskt spa i Sverige, Yasuragi Hasseludden, som enligt bekanta (både svenskar och japaner) som har varit där sägs vara "precis som i Japan".
Filmtips: Kinesiska badhus har mycket gemensamt med japanska. Se Badhuset för en fantastisk berättelse om hur det ultimata badandet ska upplevas.