Alice i Underlandet

En del historier låter sig villigt förvandlas, förvridas och skrivas om på tusen olika sätt. Mest känd är kanske H P Lovecrafts skräckmytologi som har invaderat kulturen på tusen olika sätt, bland annat genom vår egen Anders Fager. En annan berättelse som har blivit allmängods är Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Den lånar sig till allt från science fiction till skräckberättelser. Jeff Noon, Jack Chalker och Fredric Brown hör till dem som har skrivit Alice-influerad sf. Nu har det kommit en ny film (som har fått lite blandad kritik) och flera nya böcker med Alice i huvudrollen finns på hyllan.

I Christina Henrys Alice är huvudpersonen svårt traumatiserad efter sexuella övergrepp. Hon sitter instängd på ett halvt raserat dårhus i en mörk och otäck historia. Definitivt ingen läsning för barn.

Gregory Maguires After Alice är en snällare historia, men ändå ingen barnbok. Här är huvudpersonen Ada, en jordnära och mer praktiskt lagd kompis till Alice, som följer efter vännen ner genom kaninhålet och in i Underlandet.

Alice in Murderland är en manga med lösare koppling till Carrolls saga. Den handlar om arvingarna till ett affärsimperium som förväntas slåss till döden om makten, och framför allt om dottern Stella som manifesterar ett mordiskt alter ego – Bloody Alice.

Dessutom har vi (förstås) en målarbok där Underlandets alla absurditeter kan färgläggas.

Men originalet är alltid bäst. Alice i Underlandet fungerar för alla åldrar och en fantastisk högläsningsbok. Den låter sig broderas ut och kommenteras på tusen olika vis. Nu finns en ny svensk utgåva med illustrationer av Tove Jansson.

Det engelska originalet har vi i tre utgåvor. Jag tycker att den med flamingoomslaget är snyggast.

Gunilla