Fredriks Warhammerspalt:
Warhammer rockar fett!

Ok, nu är det gjort. Jag har äntligen fått chansen att verkligen provspela den nya versionen av Warhammer Fantasy Battles och har bara en sak att säga: ROCKAR FETT!

Jag har ju tidigare mumlat om hur trött jag varit på den tidigare utgåvan med alla dessa superhjältar med sina "overkill" vapen och den överdjävliga magin som tog alldeles för lång tid och kunde avgöra ett helt slag med en enda trollformel (läs: Plague kastad med "total- power" kortet) Nu är det slut med det! Nu är det trupperna som gör jobbet, karaktärerna boostar upp enheternas moral och kan ge dem ett litet ess uppe i ärmen.

Magiska föremål finns det fortfarande gott om, men kostar det så smakar det. En Lord som känner för att ta med sig "slå ihjäl Draken-svärdet" får glatt nöja sig med det för då har han inte råd med den magiska "du kan inte döda mig ens med en atombomb- rustningen". Det går fortfarande att kombinera magiska föremål så att den vältutrustade generalen blir en hård nöt att knäcka men det är långt ifrån den förra versionen av Warhammers groteska närstridsmonster (läs: en Chaos Slaanesh Sorcerer Lord med Allure of Slaanesh, Black Amulet, Hydrasword ridandes i en Chariot dragen av två Steeds of Slaanesh! Urk!!!)

Nu till min jungfrutur på spelbordet i det nya systemet. Eftersom min nya Ork-hord inte på långa vägar är färdigmålad (suck!) så var jag tvungen att falla tillbaka på mina segerrika Vampire Counts, en armé jag är hjärtligt trött på. I den förra utgåvan av Warhammer var dessa nattens barn helt enkelt överdjävliga! Jag har till dagens datum förlorat en enda match med dem och det var den första matchen jag spelade med dem! Den nya armélistan indikerade dock att dessa söteblodsdagar (he he!) var över då vampyren nu är lika stark och stryktålig som en Black Ork Warboss istället för att vara en tvåbent drake med något färre attacker. Jag fick modifiera min armé en liten aning för att passa in i de nya reglerna, sen var det bara att tuta och köra.

Min motståndare var Björn Hårdklämme, den psykotiske akupressören från yttre rymden som av någon anledning spelar High Elves. Han spelar Tyranider i 40 K vilket passar hans ondskefulla sinne mycket bättre. Hur som helst, vi satte upp våra figurer, greppade våra kaffekoppar (Inte Björn dock. Han drack saft. Alv-fjant!) och tärningar sedan rockade vi loss.

Fighten böljade glatt fram och tillbaka hela tiden. Det såg surt ut för mina dystra gossar när mina vargar och zombies förvandlades köttslamsor under pilregnet från bågskyttar och Repeater Boltthrowers. Jag klantade mig rejält vid ett par tillfällen men min motståndare lyckades å andra sidan rulla ett antal 10:or och 11:or som såg till att hans fega spetsöron inte vågade sig fram och slåss! Det var som sagt var strid på kniven men jag lyckades med en knapp seger genom en snygg attack i ryggen på hans White Lions med mitt tunga kavalleri. Dessutom hade jag Bengt-Åke i min armé. Bengt-Åke är för den oinvigde, en helt odödlig Zombie som verkar överleva allt ifrån lansstötar, tvåhandsyxor och hästbett!

Det hela var över på drygt två timmar, vilket är himla snabbt med tanke på att 2000 poäng i den nya utgåvan motsvarar ungefär 2500 poäng i den gamla. Vi hann under dessa 2,5 timmar även röka massor av cigg (Jag röker, inte Björn. Alv-fjant!!) dricka saft, värma och äta bullar, lyssna på musik och diskutera regler.

Slutligen vill jag säga att jag är helt nöjd med de nya reglerna. Jag hoppas bara att spelkonstruktörererna håller igen på fantasin en smula när de skriver armé böckerna så vi inte hamnar där vi började: Superhjältar med supervapen som kastar supermagi och supermördar allt medan den egna armén hejar på honom från baslinjen. Trist, tråkigt och helt orealistiskt.

Huga! Nästa gång hoppas jag kunna presentera en riktig Batlle Rapport á la White Dwarf med bilder, galna kommentarer från mig, små fula teckningar och rubbet! Hoppas bara min motståndare, Daniel Krakelspektakel, fastnar på bild. Han är lite mysko, som alla mina vänner.

Vi hörs inom kort
Fredrik "Von Hästbett" Sörmfält (2000-10-27)