BLOOD LAD (MANGA)

Blood Lad

Av Yuuki Kodama
Blood Lad, om en slackervampyr som vill återuppliva en människoflicka han förälskat sig i, är en shonenmanga med få egna idéer. Snygga teckningar hjälper serien på traven, men berättelsen förlitar sig för mycket på klichéer och har en tveksam kvinnobild som ligger den i fatet. Vad serien däremot gör riktigt bra är actionsekvenser, vilket bådar gott då serien tycks sikta på att ha med många dueller.

Vampyren Staz må vara en av de mäktigaste demonerna i demonvärlden, men han är föga intresserad av makt och inflytande. Istället läser han manga och drömmer om att få besöka människornas värld, framförallt Japan. Hans underhuggare fångar in en japansk människoflicka vid namn Fuyumi, som gått vilse i demonvärlden och erbjuder Staz att dricka hennes blod, men istället faller han för henne. När hon sedan dör och förvandlas till ett spöke lovar han dyrt och heligt att se till att hon får livet åter.

Kul att veta
Första delen av Blood Lad samlar material från två volymer av den japanska utgåvan. Även följande delar kommer att ges ut i samlingsvolymer. En anime är planerad för serien under 2013.

Omdöme
Serier som Blood Lad, som riktar sig till unga män, kan vara fantastiska så väl som urusla. Blood Lad hamnar någonstans mittemellan; den har väldigt lite unikt material att komma med och förlitar sig alldeles för mycket på slitna klichéer och andras idéer i sina karaktärsbyggen. Då och då skymtar det dock till intressanta inslag i berättelsen, vilket får mig att läsa vidare.

Yuuki Kodama är en medelmåttig tecknare som tecknar hyfsat bra tekniskt sett, men som inte riktigt har utvecklat en unik stil ännu. Man kan ana att han kan komma att bli riktigt bra med tiden, men för närvarande är influenserna från andra serieskapares verk för tydliga. Som berättare har Kodama ännu längre att gå; Blood Lad känns som ett kollage byggt av urklipp från andra populära serier. Ett fuskbygge helt enkelt. Jag tror att Kodama skulle komma mer till sin rätta om han fick samarbeta med någon som skrev manus åt honom.

Beroende på hur känslig man är för sådant kan även seriens kvinnobild verka frånstötande. Serien använder gärna metareferenser och ironi för att försöka dölja detta faktum och samtidigt framstå som hipp och nördcool, men faktum är att serien har några av de värsta kvinnoporträtt jag stött på i en shonenmanga på mycket länge. Att serien inte vågar stå för detta öppet gör det faktiskt bara värre.

Det är även svårt att engagera sig i en romans, som inleds när en otakudemon, som är gravt besatt av allting från Japan, faller för den första japanska flickan han träffar, innan hon ens har fått yttra mer än ett par korta repliker. Visserligen finns det potential i möjligheten att tolka serien som en parodi på hur vi utländska manga/animefantaster förälskar oss i ett land vi kanske aldrig har besökt. Japanska mangatecknare är väl medvetna om att många av deras fans numera finns utanför landets gränser. Jag är dock inte riktigt säker på att detta är vad Kodama verkligen har i åtanke; snarare känns det mer som om serien ägnar sig åt otakupatriotism, där han genom att sätta Staz i positionen som en utomstående, ursäktar denne från sin okritiska kärlek till allting som en hypotetisk otaku skulle kunna tänkas tycka om.

Trots seriens problem finns det ändå bitar som talar för serien. Framförallt har den byggt upp ett intressant koncept där de sociala klyftorna inom demonvärlden kan leda till spännande intriger längre fram. Det tycks även som om Blood Lad kommer att kretsa mer kring dueller framöver och att döma av de förträffliga actionsekvenserna i serien hittills kan det mycket väl bli seriens räddning.

Gillar man Blood Lad rekommenderar jag även liknande serier på temat övernaturliga varelser, magi och slagsmål som Blue Exorcist, Soul Eater, O-Parts Hunter, Black Butler och Tegami Bachi.

recenserad av My Bergström

Yuuki Kodama: Blood Lad Vol 3

Recensionen publicerades 1/2-2013