Tre män. Ett krig. Inga hjältar.
   I Nordlanden styr krigsherren Black Dow. Han går över lik för att befästa sin makt. Många lik. I grannriket Unionen har kungen tröttnat på barbarernas fasoner (så länge han inte regerar över dem själv), och nu marscherar härarna mot varandra. De kommer att mötas vid den stora stenringen som kallas Hjältarna.
   Bremer dan Gorst är en vanärad svärdsmästare, som hoppas kunna återupprätta sin heder på slagfältet: försoning genom våld. Hur mycket blod som spills på kuppen kommer inte att ge honom mycket huvudvärk.
   Prins Calder, son till den krigsherre som Black Dow tog makten från, är inte särskilt intresserad av ära och heder. Vad han vill ha är makt (och överlevnad). Om snabbaste vägen dit är lögn och förräderi har han inga problem med det.
   Curnden Craw, den siste hederlige mannen i norr, bryr sig knappt längre om vem som vinner eller förlorar. Han vill bara göra det rätta - men vem kan få syn på det rätta på ett brinnande slagfält?
   Joe Abercrombie är bistrare och blodigare än någonsin i denna uppgörelse med krig och maktlystnad. Det är det stora slaget som är bokens huvudhandling och vi får följa det i brutal, lerig, överlevnadskämpande detalj - förstås genomsyrat av Abercrombies vassa svarta humor, och med karaktärer som kan få en att sympatisera även med de mest anti av antihjältar.